Den 6 december, på Finlands självständighetsdag men även starten på Fiesta de San Nicolás, Alicantes skyddshelgon, börjar julen i Alicante. Det har inte offentliggjorts när ljusen tänds, men vissa källor säger 21 november, vilket jag hoppas på, eftersom jag är kvar här då. Förra året missade jag höjdpunkten med bara ett par dagar.
Den maffigaste fasaddekorationen är på Ayuntamiento, stadshuset.
Ljusen började hängas upp redan i september, tidigarelagt på grund av något som hände 2019, som jag antar är någon sorts #neverforget-händelse. Tidningen Información nämner “para evitar repetir el fiasco de 2019” och Costa Blanca Daily talar om “the 2019 catastrophe”. Man blir ju nyfiken! Var det som i Ett päron till farsa firar jul, där Clark monterar alla ljusen, radar upp familjen, sätter i kontakten och inget händer? Eller var det explosioner? Började jesusbarnet brinna?
Jag bestämde mig för att ta reda på det, och gick till turistinformationen på lunchen. De var dock frågande. “I wasn’t here then”, sa ena killen (som såg ut att ha varit kanske 13 år 2019), och lutade sig över och frågade en kollega. “No lo sé”, sa hon, och sen en svada ackompanjerad av mungiporna nedåt och en medelhavsk axelryckning.
“Yes, maybe someone fell?”, översatte killen. Maybe not, tänkte jag och gick och åt ett päron på strandpromenaden i stället.
Tom novemberstrand.
Jag har varit på julavdelningen på El Corte Inglés för att insupa lite myskänslor (mental bild för er: Puff spatserar inne i julgranen). Det var några svampar i år, men inte alls som förra året i Málaga, där trenden var all-in svamp! Så mycket så att jag misstänkte att svampen hade någon särskild signifikans i spansk kultur. Men nu tror jag inte det, eftersom det i år bara var några svampar bland glittret (kvarglömda för late adapters?)
Mycket med Nötknäpparna.
Däremot finns en gata här i Alicante som kallas Carrer dels bolets/Calle de las setas (som sagt, mer om språket senare), alltså Svampgatan. Det är en helt vanlig gata i ett område som tidigare var nedgånget, och som staden och handlarna bestämde sig för att rycka upp. 2013 sattes det upp svampar på hela gatan, och vips så var det ett turistmål, och ett ställe där staden kunde hålla olika events. Nu är gatan nr 17 på Tripadvisors lista över saker att se i Alicante…
Carrer dels bolets, dvs Calle de las setas, dvs Svampgatan.
Lite märkligt, för det är inte direkt något att se, men självklart är det roligare med stora färgglada svampar som lockar dit folk än en läskig gata där ingen vågar gå.
Pappas födelsedag firades idag med kakfrossa på ett café som heter Madness. Tyvärr var det strömavbrott i Solna och ostadig uppkoppling, så det blev ingen facetime. Men vit chokladbrownie med pistage blev det!
Jag samlar på mig mysiga ställen att gå när jag inte har något särskilt för mig – ett är nere i hamnen där jag har suttit och läst tills solen gått ner, och ett annat vid stranden, som har ett billigt snabbmatscafé som är perfekt för lunch-snacks.
Oliver och en öl/läskblandning som var något av en överraskning när jag fick den. Men mycket god och läskande!
PS. Gick till svampgatan på kvällen efter att jag skrivit det här (är det inte härligt att ha all tid i världen?) för att kolla om de var upplysta lite fint i mörkret. Men det var de inte.
