Tag Archives: Irland

Bonusspår!

Nä, det blev en för händelserik dag för att låta bloggen avslutas igår! Vi har:

…ätit sista frukosten i The Belfry, nu med salt som jag snodde från gårdagens pub på äggröran…

…fått en efterlängtad munk (Risto)…

…sett en viking utanför slottet…

…suttit i fängelsecell…

…åkt spårvagn på känsla…

…gått på ett museum vi inte visste fanns (som en direkt följd av att åka spårvagn på känsla), National Museum of Ireland Decorative Art & History. Vi fick se en mycket fin utställning med fotografier från Irlands konfliktfyllda period 1913-1923, samtidigt som fotografiet tog steget ut ifrån studiorna till gatorna. Och dansk/irländske designern Ib Jorgensens dräkter.

…hittat en gigantisk marscheringsgård…

…med ett pyttelitet café…

…spontanbesökt Jameson Distillery (fast ingen av oss gillar whisky, så vi gick inte in)…

…fotat en stor klocka som på google maps kallas ”The bell on Bow Street”, men utan att hitta någon info om vad det är för en klocka.

Vi har också…

…blivit nekade lunch på en helt vanlig pub i ett turistområde där servitrisen frågade Hannes ”Is that track suit bottoms?” och sen hävdade att bossen sagt att hon inte får servera folk med track suit bottoms. (Intressant ändå att hon först måste fråga vad det var för byxor! Det var fina byxor, men vi ville inte ge dem någon business när de var såna)…

…ätit en god lunch på inte lika snobbiga Panem vid River Liffey…

…läst på rooftop café medan Hilda var nere på Grafton Street och myste med gatumusikanterna…

…tagit en buss till flygplatsen via lägenhetens tvättrum där vi låste in våra väskor i morse…

Ska du åka buss på Irland, glöm inte att vinka in den!

…och NU är den här fantastiska Irlandsresan slut – utnyttjad till sista minut!

Ireland is good for you

Lite mer som locals med våra Leap cards steg vi på bussen i morse och åkte ända ner till södra sidan av River Liffey.

Det var lite kyligare i dag, och kom några droppar på vägen mot Guinness Storehouse.

Snygg port i The Liberties.

Christ Church Cathedral.

Vilken tur vi har haft med vädret under resan! När vi kollade i förväg såg det ut som det skulle regna hela tiden, men vi har egentligen bara haft en dag med regn och blåst, och så en med lite halvt. Och som Hilda säger så ska det vara lite regn på Irland, det bidrar till atmosfären!

Var där, men gick inte in. SÅ intresserad är ingen av oss.

”Do you want me to take a picture of you?” frågade en uttråkad vakt på Guinness Storehouse… 🤪

Vi dök in i några charity shops och kom ut med fynd i form av kläder (Hilda och jag) och en bok (Risto). Gick ner längs Francis Road med alla antikaffärer och pausade på ett mysigt fik som hette Two Pups.

NU tror jag att vi har varit i precis alla bokaffärer i Dublin…(eller har vi?)

Rolig idé: Blind date with a book!

Efter ett besök på George’s Street Arcade och en pizzalunch på Mani i området Temple Bar, satte sig Risto på original-Temple baren och drack Guinness medan Hannes gick till den allra sista bokaffären (eller var det…?) och jag och Hilda köpte nya Leap cards och tog en sväng på Penneys.

Alla sammanstrålade på baren, sen hoppade vi på en spårvagn uppåt en bit för att leta restaurang för middag.

Det här är lite ovant för oss, att vara på ett ställe i flera dagar! Vi är ganska snabba på att promenera runt och hitta (vad vi tycker är) essenserna i en stad, så “vanligt häng” känns lite konstigt. Men kul förstås!

Vi tog en buss till Drumcondra, ungefär halvvägs hem, och åt en god middag på puben Kennedy’s. I stället för pubquiz så höll Hannes i en spontanquiz om Irland baserat på allt vi lärt oss under veckan. Jag tror att Hilda vann. Skönt att bara ha några minuter hem sen, så vi kunde vila och packa till imorgon.

Imorgon reser vi alltså hem! Så bloggen får sluta här för den här gången. Imorgon hänger vi på stan hela dagen, åker och hämtar upp väskorna hos “the ladies” i lägenheten, och tar flyget på kvällen.

Vad en vecka kan vara lång och händelserik. Tiden går inte alls snabbt när man har roligt, den drar ut sig och blir ett härligt pärlband av minnen! 🇮🇪 🥰

Epic day

Efter två roadtrips i Storbritannien och en på Irland, kan jag med säkerhet säga att det behövs en uppgradering av åtminstone två områden: vägarna och vvs.

För den första skulle man önska att de klippte ner buskarna ungefär en meter extra på varje sida av vägen för att bredda och skapa lite marginaler.

För det andra så har hela Norden haft duschar med tryck och vattenblandare för varmt och kallt i minst 50 år – är det verkligen omöjligt att få till det? På varenda ställe vi har bott har vattnet antingen växlat mellan iskallt och kokhett, sipprat fram så det är omöjligt att skölja ur schampo, eller helt enkelt luktat eller smakat illa.

Värmeinstruktioner i nuvarande boendet, där toafläkten låter som en mindre lastbil och toalett-tanken tar tio minuter att fylla innan det går att spola igen…

Slut på ilsket inlägg från en rufsig och svettig, annars har vi det hur bra som helst!

I dag hade vi för första gången inte bestämt en tid att ge oss av på morgonen, så vi kom ner till stan med buss 16 lite senare. Hannes hoppade av vid en bokhandel som han såg på väg hem igår, vi andra promenerade ner mot River Liffey, där vi sedan möttes.

Ha’penny Bridge, första bron för gående över Liffey.

Vi gick längs floden via Connelly-monumentet till Epic, the Irish Emigration Museum. Väldigt fint museum som fokuserade på personliga historier genom tiderna av emigrering från Irland ut i världen.

Ljudet för grön gubbe här börjar förresten med ett “pju!” som ett skott i barndomens dataspel Space Command. Så varje gång det blir grönt hörs: “pju!” följt av tre till “pju!” från oss (och ibland någon mer turist).

Från museet strosade vi runt utan brådska, (vi har ju nästan två hela dagar kvar), och fikade på Butler’s Chocolate Café.

Jag hängde kvar och läste medan de andra gick till Hodges Figgs bookshop, mysigt. Mycket folk att titta på!

Middagen tog vi på Krewe North, som min kollega tipsat om. Hade bokat för en gångs skull!

Skönt att komma hem igen efter en heldag på stan. Nu har vi Leap cards också, så behöver inte hålla på att ha exakt växel till bussen. Det är riktigt bra busstrafik här! Kommer ofta och alla är dubbeldäckare.

Byte av semesterläge

Vår värd Bernie på Clare B&B är en väldigt intensiv person. Igår när vi kom sprang hon runt oss som en iller och jagade iväg uppför trappan med den tyngsta väskan för att sedan gå före in i rummet, stå fem sekunder i fönstret och sucka lyckligt över utsikten innan hon sprang till nästa rum.

I morse var hon lika snabb när hon nynnandes och visslandes lagade vår full Irish breakfast. Vi kom in i tempot och hade ätit klart på typ en kvart.

Hejdå Bernie och Nenagh!

Så vi kom iväg tidigare än planerat, men det var bra eftersom det blev en liten extra sväng på flygplatsen innan vi hittat bensinmack och hyrbilsåterlämningen.

Bussen från flygplatsen till vårt airbnb gick snabbt. Det här boendet var svårast att hitta, det var väldigt dyrt och fullbokat i Dublin. Så ingen överraskning när det var spartanska studentlägenheter. Rent dock, det är ju huvudsaken. Och bra läge.

I dag firades Bloomsday i Dublin, en hyllning av James Joyce roman Ulysses som utapelar sig under en enda dag, den 16 juni. Många hade klätt ut sig i Edvardianska kläder och hattar, och gick runt i huvudpersonens fotspår. Det tog ett tag innan vi förstod varför så många gick runt i halmhattar!

Lite Dublin:

Kameraportalen till New York – jättekul ju!

Söt-guinness.

Trinity College

Vi fikade på ett rooftop café ovanför Grafton Street, känt för sina gatumusikanter, och fick en fin konsert av Allie Sherlock från gatan.

Nu ska vi planera morgondagen i stora drag, sen slocknar jag nog rätt snabbt efter intensiva dagar med mycket aktiviteter. Det var en väldigt lyckad roadtrip och nu ser vi fram emot stadssemestern!

P.S. “C’mere ’til I tell ya” är irländsk slang för “Nu ska du få höra”, innan man berättar ett smaskigt skvaller. 😜

Limerick-special

Precis som de säger i den gamla 80-talsfilmen En natt i New York: “Nobody leaves without singing the blues”, så gäller i staden Limerick att “Nobody leaves without doing a limerick” (inbillar jag mig).

Här är således ett gäng som inspirerats av vår resa!


There was a young girl from Dundee
Who needed to pee in the sea
She made a wrong turn
And felt something burn
A jellyfish she didn’t see.


There was a sweet man from Cork
Who everyone thought was a dork
Now why was that?
He wore an ugly hat,
And he just couldn’t use a fork.


There once was a man from Derry
And his name was Big Fat Jerry
He wanted away
But the worker said “Hey!
You’re too fat to fit the ferry.”


There once was a man from Joensuu
Who liked to come up with a story or two
He was a bit of a nerd,
had a way with the word
But of limericks he had no clue.


There once was a lady from Galway
Who used to have lots to say
Before she could look
Her food a seagull took
She hasn’t spoken since that day.