Tag Archives: Limerick

Limerick-special

Precis som de säger i den gamla 80-talsfilmen En natt i New York: “Nobody leaves without singing the blues”, så gäller i staden Limerick att “Nobody leaves without doing a limerick” (inbillar jag mig).

Här är således ett gäng som inspirerats av vår resa!


There was a young girl from Dundee
Who needed to pee in the sea
She made a wrong turn
And felt something burn
A jellyfish she didn’t see.


There was a sweet man from Cork
Who everyone thought was a dork
Now why was that?
He wore an ugly hat,
And he just couldn’t use a fork.


There once was a man from Derry
And his name was Big Fat Jerry
He wanted away
But the worker said “Hey!
You’re too fat to fit the ferry.”


There once was a man from Joensuu
Who liked to come up with a story or two
He was a bit of a nerd,
had a way with the word
But of limericks he had no clue.


There once was a lady from Galway
Who used to have lots to say
Before she could look
Her food a seagull took
She hasn’t spoken since that day.


The clash of the Roadtrips

Dagens första stopp var Galway, där vi började med att besöka Charlie Byrne’s Bookshop. Härligt stor labyrintisk bokaffär med både nytt och gammalt utan att vara trångt. Det blev några böcker var, men vi är väl förberedda och har med en extra väska att packa i till hemresan. 🤓

Vi gillade direkt stan! (Lagom) mycket folk och sommarkänsla med många gatumusikanter och vimplar tvärs över gatorna.

Veggie Mick-crepe för mig, jättegod!

King John’s Castle från 1210-talet. Tuff familj vid porten.

Irlands brevlådor är så klart gröna!

Första gatuljuset jag har sett med en gul gubbe.

Vi travade runt i stan ett tag, och vilade på ett café med varsin bok när vi blev trötta. Tillbaka till bilen för en snabb avfärd till vårt B&B i Nenagh, en halvtimme härifrån…

…trodde vi.

När vi kom till bilen var den tidigare lugna gatan med den perfekta parkeringen helt proppfull med folkfest och “super cars”! En stor orange “Road closed”-skylt var uppsmälld i början av gatan.

Vår stackars lilla Toyota Corolla var alltså inparkerad av 50 coola uppvisningsbilar och uppspelta människor som glatt fotade bilar och varandra, en del utklädda till Luigi, sheriffer, storm troopers och jag vet inte vad. De kände uppenbarligen inte vår desperation och hopplöshet när de sa att vi säkert kan komma ut om ungefär tre timmar, när de har åkt.

Det var som att någon gjort ett dolda kameran-skämt på oss och börjat jobba med att smälla upp ett stort start och mål och köra fram bilar så fort vi gått runt hörnet!

Vi såg en Garda-polis och frågade honom vad vi skulle hitta på, och han var superhjälpsam och trevlig och sa direkt att han skulle försöka få tag på ägarna till de yttersta bilarna så vi kunde backa ut. Det visade sig inte riktigt funka, så vi fick vänta en kvart tills de började åka på sin “Fast & Furious Roadtrip” genom stan. Då skulle Garda-hjälten stoppa paraden på lämpligt ställe och släppa igenom en liten Toyota på irrvägar.

Här är vi försiktigt hoppfulla.

Snyggaste bilen.

Till slut kom vi alltså iväg, så det lilla missödet gick snabbt från chock till rolig anekdot!

Apropå rolig så fick vi alla dagens bästa skratt när Hannes köpte kaffe vid Spanish Arch i Galway. Han vill alltid prova lokala specialiteter och ville väl inte tramsa med italienska kaffevarianter, så han bad om en helt vanlig svart kaffe. Eller som han uttryckte det: “a classic Irish coffee”. 😁

Kul dag i två städer, med solsken och värme. När vi sedan körde in i Nenagh för att checka in, så kom plötsligt ett skyfall med blixt och åska, och försvann lika snabbt som det kom. Typiskt Irland.