Author Archives: Jessica

En ljus idé

Bara några år till, sedan kan han göra verklighet av alla sina affärsidéer.

Vardagen med barn bjuder på många överraskningar, till exempel när en sjuåring dagen efter nyår säger att han har ett nytt motto för året: “Man ska inte binda sitt kapital i glödlampor.”

Efter att ha blivit förbluffad, full i skratt, fundersam och nyfiken (i den ordningen),över den insiktsfulla iakttagelsen, så ville jag undersöka hur mycket han förstod av det han just valt till sitt motto. Hur smart han än är, så tvivlade jag på att han snappat upp både glödlampsförbudet och dess konsekvenser och innebörden av ordet kapital.

Jag: – Var har du hört det?
Hannes: – Jag har kommit på det själv, men jag vet inte riktigt vad “kapital” betyder, jag vet bara att det har med Joakim von Anka att göra.
J: – Kapital betyder “tillgångar”, alltså allt man äger och har, och kan använda att köpa annat med.
H: – Ahaa…
J (tvungen att kolla om han visste om glödlampsförbudet): – Hannes, varför ska man inte binda sitt kapital i glödlampor, menar du?
H: – Jag har en idé om att man bara skulle köpa EN glödlampa, sen ta med sig den in i varje rum, så behöver man inte köpa en massa lampor. Då sparar man pengar!

Han är riktigt smart, men har inte koll på allt (ännu). Skönt.

It’s not me, it’s you

Jag var försten att gå ut ur vårt hus 2010, hurra! (Det är sådant man får tänka, när man pulsar ut för att leta upp 16A-proppar klockan nio en nyårsdagsmorgon.)

Dags att tillkännage årets nyårslöfte: 2010 blir året då jag slutar att ta åt mig av andras humör, och jobbar med att kunna skilja på vad som har med mig att göra, och vad jag inte kan göra något åt. Jag räknar inte med att årets löfte blir lätt, men jag har en del strategier som ska hjälpa mig att fixa det.

Här är tidigare nyårslöften, som alla är överflyttade och traditionsenligt fortsätter att gälla. Vad har ni för nyårslöften?

Allting kommer tillbaka

Stackars förtryckta 1800-talsdamer.

Tidigare brukade jag spara bilder som jag kunde tänka mig att blogga om “lite senare”, och bilden ovan är en av dem. Den är tagen våren 2008 på Nordiska museet, på en av våra “museifredagar”. Jag tog bilden för att jag bara stod och gapade över hur höga klackarna var – det fanns också en träform utanför montern, där man kunde försöka trycka ner sina fötter för att se hur absurda skorna var. Jag kunde inte ens stå upp med båda fötterna i – fick någon sorts MJ-pose, med knäna framåt, ryggen krum (och förstås ett kort “ouch!”-tjut).

Spola framåt ett och ett halvt år till mellandagsrea 2009, Din sko, Kista Galleria:

För kvinnor som nöjer sig med att stå och se långa ut.

Dan före dan före dan i marsipan

Årets julgodis: marsipan, vaniljfudge, kola och dragerade mandlar. Mmmm.

Lite annorlunda marsipangodisar när vi bakade tillsammans i dag: Hilda inledde med en snögubbe och satsade sedan på fötter i massproduktion, medan Hannes gjorde en krabba, en orm, och en överraskning med basilika som någon kommer att sätta i halsen.

Hågge och bockarna på plats

Hela gänget på väg mot julen.

När Hågge är påklädd och man själv sitter i mysbyxorna klockan tre på eftermiddagen, och börjar bli sugen på pepparkakor och Poirot…då är det jul! När man sitter i mysbyxorna klockan tre på eftermiddagen, fyra dagar före jul – då vet man också att man inte har drabbats av någon julstress att tala om.