You knew just what I was there for.I morse förklarade jag för Hannes varför månen ser extra stor ut i kväll. Om jag skulle berätta om månen för vem som helst, räcker det kanske att förklara att eftersom månens bana är elliptisk, så är den som närmast jorden i dag. Det krävs lite mer än så för att en sexåring ska greppa, men det är hur coolt som helst att få vara den som berättar något för första gången.
När jag började gymnasiet, hade de precis infört “individuella valet”, några timmar i veckan som kunde läggas på i stort sett vilket ämne som helst. Mitt första val var Astronomi, och jag bara älskade det! En engagerad fysiklärare, intresserad grupp och som avslutning på terminen fick vi gå med läraren en kväll upp till det stora teleskopet i Häggvikskolan och titta på månen.
Så. Fantastiskt. Vackert.
Den som inte har tittat på månen genom ett teleskop än, kan inte föreställa sig hur oerhört mäktigt det är. När vi klättrade ner från observatoriet den kvällen, var jag helt yr. I kväll tog vi ut vårt lilla teleskop och kikade på månen genom det, och den var lika vacker som jag mindes den, även om det var i mindre skala den här gången. I februari ska jag försöka få plats vid AlbaNova, vem hänger med?
P.S. Apropå att höra något första gången – i dag hörde jag båda våra barn spela fiol i Konserthuset!
