Bara att tuta och köra

Båda händerna på ratten, tack!

Jag kommer ihåg när jag var liten och fick “köra” bilen. Guva kul det var. Jag har en minnesbild från att jag satt i pappas knä framför ratten när vi var i fjällen, och det var åh-så-frestande att trycka på tutan.

Hannes tutade innan vi körde iväg, men sedan inte en enda gång på hela vägen. Och han tog det på största allvar, det var (mestadels) båda händerna på ratten och blicken rakt fram.

Apropå tuta – för exakt åtta år och en månad sedan, “bloggade” vi så här:

Vi promenerade mot Washington Monument och såg Lincoln Memorial långt borta. Eftersom parkeringstiden höll på att gå ut [Washington har grymma parkeringsregler, bortforslingen är aldrig långt borta], lämnade vi Lincolm Memorial åt sitt öde och tog en taxi tillbaka till bilen. Där stod den kvar, inte bortforslad och inga böter. Risto hade frågat taxichauffören om var vi kunde hitta ett garage, så vi bestämde oss för att strunta i vad det kostade och bara parkera. Med tanke på hur stora amerikanska bilar är, var det ett trångt garage. Instruktionerna var att hålla 5 mph och tuta i varje sväng. Läskigt.

BF

En öl, lite nötter, en brygga och my darling by my side.

Recept på en mysig semesterdag:
Cyklar till stan via Hornsgatan, stannar vid ett övergångsställe i Slussen och pratar om livet. Kommer på oss själva och cyklar vidare till Kungsan och kollar på Signspotting. Vidare till Hötorget där vi bestämmer oss för att se Mamma Mia, som går på Filmstaden Söder. Cyklar dit. Ser filmen, skrattar, gråter och myser. Sen cyklar vi genom Tantolunden hemåt, och stannar på det där cafét som vi alltid sett när vi cyklar till dagis, på bryggan under Liljeholmsbron. Tar en öl och lite nötter. Myser.

Sen cyklar vi hem, och hinner komma in genom dörren och börja med middagen när två uppspelta barn kommer hem från Skansen. Tack mormor och morfar! 🙂

Rött är sött

Världens vackraste kyrka.

Förutom att min son älskar rött, så har jag upptäckt en annan fördel med att en stor del av hans kläder är i den färgen – jag hittar alltid honom (och lillasyster) snabbt i en folkmassa. Testat och bekräftat! Från och med nu, ska de alltid ha röd tröja när vi reser. Syns även på långt håll (klicka till exempel på bilden ovan och finn min femåring på trappan).

Lista

Saker jag gjorde när jag var barnledig

  • åt framför teven
  • spontanmiddag hos brorsan
  • hoppade över middagen
  • tränade för lite
  • rosévin hos fairy godmother R–>
  • –>Golden hits en lördagskväll–>
  • –>efterfest i Solna en söndagsmorgon
  • hängde hos grannen
  • hängde hos mapa utan att jaga något barn
  • frukost på balkongen med tidning
  • jobbade över för att riktigt hinna klart
  • tapetserade en vägg
  • cyklade till Ica utan hjälm

Saker jag pratade om, men aldrig gjorde ändå

  • gick på bio efter jobbet
  • var uppe hela natten och kollade på film
  • tog sovmorgon (6.30 är en förbannelse)
  • läste en bok

Kungen av Finland

Att knäppa av i exakt rätt hundradels sekund 🙂

För nästan exakt ett år sedan var vi på Puuhamaa och roade oss, och det var ett självklart val att åka dit i sommar igen. Jag är ganska säker på att vi inte skulle betala 19 euro för att gå på ett sånt här ställe om vi inte hade barn, så jag tackar min lyckliga stjärna för våra två små godluktande busungar som i dag ivrigt hängde på låset.

Dagen rusade iväg, och precis innan vi skulle gå hem blev den stora orangea hoppkudden barnfri. R och jag tittade på varandra i samförstånd och slängde av oss skorna för att rusa dit. Det var inte hans snabba reaktion jag reagerade på. Det var vad som hände tio sekunder senare, när han plötsligt fick en illavarslande koncentration i studsarna och började skandera “Vem är kung?! Vem är kung?!”… Enda orsaken till att jag sitter här i dag, och inte fastklistrad i någon tall, är att jag kröp ihop i fosterställning och skrattade så jag fick ont i magen. Det är så roligt att se någon hoppa så seriöst, särskilt en som jag är gift med.

Det är i och för sig inte första gången R kallat sig för kung. I början när vi träffades så var vi i Gamla stan och fikade med min lillasyster, som då var elva år. Under den dagen lyckades han övertyga henne om att han faktiskt var kungen av Finland. Hon var egentligen lite för stor för att tro på det, men blev säkert osäker av att han var så allvarlig och samtidigt blasé om det hela. Det vore kul att veta hur länge hon trodde att jag var ihop med kungen av Finland. Kanske lika länge som den riktiga kungen av Finland lyckades behålla titeln.