Tag Archives: Birmingham

Runt stan…några varv för mycket

Idag tänkte vi börja med att gå på Birmingham Museum and Art Gallery för att få en bild av staden innan vi gav oss ut. Det är en intressant blandning av nytt och gammalt som man ser överallt här:

De goda nyheterna var att museet var jättefint. De dåliga nyheterna var att det genomgår en massiv renovering av elen, så bara 5 av 40 gallerier har hunnit öppnas.

Hannes guidade oss till Digbeth, ett område där tv-serien Peaky Blinders utspelar sig och som är up-and-coming, men uppenbarligen har lite kvar att jobba på. Digbeth jämförs med London’s Shoreditch, så vi får väl se om några år. Nu var det rätt nergånget fortfarande, men vi hittade hipsternästet Red Brick Market, där hantverkare och andra sålde fina grejer.

Street art i Digbeth.

Nytt och gammalt igen. Det bubbliga huset är Selfridges.

Till lunch var vi sugna på lite olika saker, så vi köpte på varsitt ställe och satte oss framför storbilds-teven med Wimbledon.

Indian Streatery för mig!

I Birmingham finns ett Chinese Quarter. Man går igenom en port som ser ut som i många andra städers Chinatown, men när man gått nerför den första gatan är det plötsligt slut på det kinesiska. Mystiskt.

Direkt bredvid Chinese Quarter ligger Gay Village.

Snygga vägskyltar i hela stan.

Efter en lite konstig omväg (svårhittad stad, mycket byggande, nivåer, kurvade vägar, staden har fintat mig hela dagen) så kom vi fram till kanalerna som hade haussats så mycket av Visit Birmingham, men det var inte riktigt det “bustling area” som utlovades. Kanske mer på kvällen i så fall.

Eftermiddagen veks åt shopping, och alla hittade fynd. Vi köpte en resväska MED HJUL OCH HANDTAG, så det ska bli skönt framöver (rest in peace, Epic-väskan).

Goda tapas till middag på kubanskinspirerade Havana Club. Imorgon åker vi vidare mot Peak District, en nationalpark norrut vid Sheffield.

Sammanfattningsvis är Birmingham mer än vad jag trodde, men också lite mindre. Den fysiska storleken på staden lovar lite mer än vad som faktiskt finns att se och göra. Inga turister vad vi sett, mycket restauranger och staden är värd ett besök om man är i krokarna!

Free roam och Free Dom i Cambridge

Wendy dukade upp en stor frukost bara för oss, väldigt lyxigt.

Vi packade in allt och tog bilen ner till Margate för att se Shell Grotto, en mystisk plats som ingen vet varken syfte eller upphovsmakare till. Det är en grotta där någon eller några har satt fast 4,6 miljoner snäckor på väggarna i vackra mönster. Grottan upptäcktes av en slump 1837, ingen har nämnt något om den före det. Skumt. Och lite läbbigt där nere.

Det var roligare i Margate idag när butiker var öppna och gator var livliga. Mysig seaside town med mycket vintage och second hand!

Lillebo i vårt element.

Färden gick sen västerut för att komma till Londonhållet och sen norrut mot Cambridge. M2 var avstängd en lång bit, så vi satt i tråkiga köer ett tag. Lyckades ändå komma fram i rimlig tid, så vi gick runt och kände atmosfären, såg studenter som tog examen, och kollade in folklivet på festivalen Big Weekend.

University of Cambridge.

Lite churros senare tog vi bilen till vårt B&B i Landshead, en kvart från Cambridge där det var riktigt lantligt. Hästar, kaniner och vidsträckta fält. Hilda och jag gick på kvällspromenad och hittade ett stort Emmaus ute i ingenstans som vi planerade att gå till nästa dag.

Här sov vi!

Efter frukost tog vi en sväng på secondhandbutiken (jag köpte en fin mjölkkanna), sen in till Cambridge igen.

Stan känns mycket som Oxford, både i byggnader och folk (det vill säga många språkresegrupper och mycket folk på trottoarerna). Mysigt och skön stämning.

Konstigast idag var när en kvinna stoppade Risto (i nya Wham-tröjan) och bad om att få fota honom tillsammans med en snubbe i sällskapet som hette Dom. Hon skämdes jättemycket direkt när hon hade sagt det, men kunde ändå inte dra sig ur, så Risto var snäll och poserade med Dom. 😄

Freedom! Eller Free Dom?

Punting och Mathematical Bridge.

Vi satt och läste lite på ett fik, som vi hade som bas en stund för allas egna små butiksbesök.

Nej förresten, det här var det konstigaste idag:

Hur som helst – när vi kände oss klara med Cambridge åkte vi till Birmingham, en smidig resa på stora vägar. Det var svårt att komma fram till hotellet, Storbritanniens näst största stad är tydligen fotgängarvänlig, men till slut kom vi ner i ett garage och kunde checka in. Nu får bilen stå ett par dagar.

Staden är mycket finare och maffigare än jag väntade mig! Påminner om Chicago, med stora byggnader och gamla tegelhus uppblandat.

Vi åt italienskt nära hotellet (vi bor precis i city centre), och imorgon ska vi upptäcka stan!