Tag Archives: roadtrip

Det som är så roligt med roadtrip är att man kan vakna i ett stort hotellrum i Weymouth med lyxig frukostbuffé och dusch, för att sedan somna i en återanvänd fraktcontainer djupt inne i Cornwall, till ljudet av sjungande backpackers och grannens toalett. Kontraster. I dag var det inte så mycket kontraster i naturen, men vi fick ändå uppleva mycket mer än man tror man ska hinna på dagens timmar. 

Vi började med tajta gator igen, som här i Abbotsbury.


Jag sitter i bilen och försöker göra mig så smal som möjligt, tror att det funkar. När vi kom ut i öppna landskap såg det ut precis som jag föreställer mig engelsk landsbygd: gröna kullar med utspridda får så långt ögat kan nå. 

Nästa stopp blev Bridport, mer känt som Broadchurch. Oerhört vackert med klipporna (hela kusten kallas Jurassic Coast på grund av att klipporna visar den geologiska historien 185 miljoner år tillbaka).

“Polishuset”


Barnen badade igen, den här stranden hade småstenar som blev lite smärtsamma efter några vändor upp och ner i den djupa sanden. 

Några våfflor senare tog vi bilen ut ur stan igen och åkte vidare västerut. Vi bestämde oss för att ta vägen förbi Torquay och kolla lite var Agatha Christie hängde när det begav sig. 

Vackert och dramatiskt i Torquay.


Vi gick längs seafront och sen igenom staden. Fin och lugn stad! Vi knappade in nästa destination i bilens gps och körde mot Eden Project, där vi bokat en natt i en “snoozebox”, en omgjord container som ganska mycket liknande en båthytt, men väldigt fint gjort! 


Vi beställde “hem” indisk mat som vi åt utanför containrarna och gick och la oss lite tidigt för en gångs skull. Det tar på krafterna att planera hela tiden, snart måste vi bestämma ungefär hur vi ska åka de närmaste dagarna, vi har bara bokat boende till på onsdag. 

Roadtripen börjar!

Jag tror aldrig jag har hört så många fåglar som i natt. Måsar förstås, på hustaken runt vår vindsvåning. Sen någon typ av gäss som honkade med jämna mellanrum. Och så en kvittrande jävel som bara inte kunde hålla tyst. Jag var uppe och stängde takfönstrena, men det var ett ganska genomträngande ljud. Men annars supermysigt rum!

H2 fick mysa vidare i rummet medan Risto och jag prommade till Brighton Racecourse för att hämta upp bilen. Backig stad. Vi fick en helt ny Nissan Qashqai, och körde några övningsrundor för att få in vänsterväxling (Risto) och slappna av i passagerarsätet (jag).

Redo!


Vi packade in alla väskor och åkte ner på stan. Testade nyvunna körkunskaper (Risto) och lugn (jag) i ett supertrångt p-hus, sen frukost på ett torg i The Lanes innan vi körde iväg. Men hit till Brighton kommer vi säkert tillbaka!

En riktig engelsk frukost, förutom att min faktiskt var vegetarisk.


Hyrkillen tipsade om Arundel, där han sa att Harry Potter spelats in. Det visade sig vara en missuppfattning från hans sida, men det var i alla fall ett fint slott och en mysig liten by. Hilda vann smarties på en summer fête, och så hittade vi ett fint litet antikvariat där alla hittade böcker. Men alltså SÅ TRÅNGA VÄGAR! Svårt med ny bil, som dessutom är en ganska bred variant. Brr… Jag är så himla tacksam att Risto både tycker det är kul och är så bra på att köra. 

Kim’s Bookshop visade sig vara ett fynd.

Arundel med slottet.


För natten hade vi bokat ett Premier Inn i Weymouth, och det var faktiskt ganska skönt att komma till ett vanligt hotellrum efter en veckas airbnb. På grund av den årliga Seafood Festival, rekommenderade hotellet bussen till stan i stället för bilen. 

Lillebo åker buss!


Det blev ett efterlängtat bad på den härliga stranden i Weymouth, där sanden var supermjuk och sval. Barnen ville aldrig gå upp. Men till slut fick vi gå och äta middag, tyvärr efter att Seafood-festivalen hunnit stänga. Men tydligen är Weymouth kända för fish & chips, så vad ska man göra. 🙂

Fried shrimp of three types, with garlic mayo.


För första gången på hela resan sov jag hela natten – tyst, svalt, mörkt och helt slut. 

Tortyr, utmattning och alldeles…alldeles underbart!

Vi hade tänkt att inte gå så mycket i dag, och det gick bra en liten stund. Det är så himla varmt också (27 grader), så det är inte bara jag som blir trött. Vi skulle träffa Ristos agent Cathryn på kontoret vid Piccadilly Circus och tänkte kombinera med några saker i närheten: M&M’s World och ett hus där Karl Marx bott. 

Typisk Lillebo-kombo.


Det var kul att träffa Cathryn och se kontoret, och vi passade på att be om hjälp att skriva ut biljetter till Towern, för att spara pengar och kötid. 

Sen tog vi en promenad via Trafalgar Square ner till Big Ben och Parliament, där vi gick vi på en Themsen-båt till Towern. Det är alltid ett bra tips att se en stad från floden – fin utsikt, lugnt och svalt. 


Vi har haft sånt flyt hela tiden, kommer till ställen precis innan det blir kö, och i precis rätt tid. Vi bara gled in i Towern och rakt in i en guidad Beefeater-tur. Kul att höra lite mer än det man kan läsa sig till! Vi hoppade av turen precis före slutet och ställde oss i kö till kronjuvelerna. Den gick rätt snabbt, eftersom vi hade något att göra (gemensamt trycka ut en engelsk familj som försökte tränga sig. Vi vann.) Tiden går fort när man har roligt! 😈


Jag älskar glitter och tog några varv på rullbandet förbi kronorna innan vi gick ut igen. Det var en skolmusikfestival på Towern-området, så det var en lite konstig kontrast av barnkörer, korpar och tortyrhistorier. 

Vi var så hungriga att vi lämnade Towern och lunchade på Wagamama precis bredvid. Det är sena luncher och middagar numera, väldigt kontinentalt (fast i England då). Eftersom det är sista hela dagen i London ville vi klämma in lite shopping, så Hilda och jag åkte till Westfield mall i Shepherd’s Bush medan Hannes och Risto åkte in till stan. Sen möttes vi på food court i Westfield där jag tog en jättegod moussaka på ett libanesiskt ställe. Det är roligt med London, att det finns så mycket god snabbmat!

På Westfield hade se laddningshotell för mobilen, annars är det rätt svårt att få batterierna att räcka hela dagen, med kartor och allt. Särskilt nu när surf och mess går på vanliga abonnemanget. Jag förstår inte hur vi klarade oss utan den här geniala prylen som vi köpte inför förra roadtripen:


Hur man än gör, så är det ju att gå, gå och gå när man är i en storstad. Så även den här dagen blev det tufft. Så vi upprepar mantrat igen: “I morgon ska vi inte gå så mycket…”

Apropå tortyr.

No plan = good plan

Vi hade inte planerat något för i dag, eftersom jag mådde väldigt dåligt igår, men när jag vaknade kände jag mig bättre, så planen var att gå på British Museum och sen se Big Ben. Spoiler: vi klarade halva planen.

Frukost på Coffee Shop som ligger under lägenheten (Ristos nya stamställe), sen hoppade vi på en dubbeldäckare vid Hyde Park. Inget London utan att Risto går på HMV, så vi hoppade av på Oxford St, och då råkade jag och Hilda ramla in på New Look och en gul regnjacka råkade följa med mig ut. 

När det nu gick så bra att gå, så prommade vi vidare till Piccadilly Circus, mest för att visa barnen. 

Utspridd familj på Piccadilly Circus.

Det är lite svårt att vara så få dagar i en stad som man känner till väl, vi vill se allt som vi har sett förut för att visa varandra, plus nya roliga saker. Det går ju liksom inte att hinna med allt, särskilt inte med mina begränsningar. Men efter diverse caféer och andra hinder på vägen så kom vi i alla fall till British Museum och stapplade in. 

Gamla norska schackpjäser i valrossbetar i förgrunden, Hilda och jag i bakgrunden.

Vi och våra små stolar. 🙂

Vi fokuserade på topp tio enligt en broshyr vi köpte, och sen på principen att ställa stolen framför en monter och läsa om allt där, snarare än att springa omkring. Man hinner ändå inte se allt. Min favorit var freskerna från Lykia, och så gillar jag alltid de grekiska och romerska statyerna.

En annan favorit – skylt som talar om ifall det är värt att leta rätt på en hiss.


Helt slut efter museet, satte vi oss på ett café utanför och drog upp vidare planer. Big Ben flyttades till en annan dag. Vi gick istället till Covent Garden för glass och lite te på Morelli’s. Skönt att sitta ner en stund till. 


Det var ett ganska slaget gäng som drällde in i lägenheten när vi kom tillbaka. Vi vilade ett tag, sedan gick vi till Portobello Road och hittade ett coolt pintxos-ställe. Hur gott som helst.

Sangria…good night!

London light

Igår var planet två timmar försenat och vi låste upp dörren till vår airbnb på Hereford Road först halv åtta på kvällen. Vi tog den lätta lösningen och gick till hörnet för en pubmiddag. 

Fish & chips till Hilda, beef burger till Hannes, steak pie till Risto och pork loin with apple crisp till mig.


Familjen gick ut och kollade hur gatan såg ut medan jag stannade hemma och vilade. De kom hem med lite grejer att äta till frukost, mysigt! Lägenheten är verkligen lyxig i Londonmått mätt, med ett litet kök, sovrum och ett vardagsrum med Futon och matbord. Här ska vi alltså bo i fyra nätter, så jag plockade in saker i skåpen. Mysigare så, när vi nu ska roadtrippa resten av resan. 

Varje gång jag bor utomlands så tänker jag på hur allt funkar så felfritt hemma. I andra länder är det alltid superlyhört till gatan och grannen, rör som stånkar och forsar, fönster som knappt går att öppna/stänga, avlopp som luktar, mesig dusch, osv. Men det är ju också lite av charmen med det hela, ungefär som att man står ut med dass i sommarstugan, men inte hemma. 

I dag åt vi frulle, sen promenerade vi till Hyde Park och kollade vad det var för tält vi såg där när vi åkte förbi med taxin från Victoria igår. Det var British Summer Time-festivalen, men vi orkade inte gå på den (just idag i alla fall). Vi gick i stället mot British Museum, och smet så klart in på Foyle’s flagship store på vägen. (Två saker vi aldrig missar på resor: bokhandlare och stationaries. 🤓) Det var Harry Potter precis överallt på grund av 20-årsjubileet.

Museet hade en kö vi inte orkade stå i (trötta efter resan, någon?), så vi fortsatte till British Library, där Hannes hade laddat för en utställning om ryska revolutionen. 


Hilda och jag satt i cafét och väntade i 1,5 timme, det var tydligen jättebra (tyckte Hannes, pappan var lite besviken över hur lite den finska delen av historien var representerad).

Vi svängde förbi King’s Cross och kollade på Platform 9 3/4 innan vi tog tunnelbanan till Bayswater och hem. Jag var så klart tröttast, men de andra var inte långt efter:


Nu ska vi ut och äta någonstans i närheten. Allt som allt en lagom första dag i London! 

Några bra Londongrejer: