Tag Archives: roadtrip

Havstema

Det blåser så kallt att man inte märker att solen tar. Jag har gått omkring utan solskydd i två veckor, 40 grader, och så bränner jag mig nu. Helt röd i ansiktet.

Vi var i stort sett hela dagen i Fisherman’s Wharf, kollade i affärer och hängde. Hannes ville gå ombord på ett krigsfartyg som var med i Normandie och Hilda ville gå till en spelhall med spel från 1900- och 1800-talet, så det gjorde vi. Lunchen blev på klassiska Kalifornien-stället In-N-Out-Burger, där de lagar allt från scratch (R och Hi), och sushi på The Flying Ninja (Ha och jag). Det är mycket gott att äta här.

Jag har ganska mycket träningsvärk från cykling och annat i går, så vi tog bussen uppåt. Chauffören var jättesnäll och gav oss biljetter som räckte hela dagen i stället för 90 minuter, så vi kuskade runt med buss hela dagen sen.

Som vanligt hittade vi bästa bokaffärerna. City Lights och Russian Hill Bookstore. Russian Hill var bäst.

Roligt att åka buss?

San Francisco sägs ha största Chinatown utanför Kina. Fast i Kina finns ju inga Chinatowns å andra sidan.

Vi gick på bio och såg Finding Dory, så vi fick vila lite. Jag gillar att gå på bio utomlands, det är alltid nånting som är annorlunda än hemma. Det var en jättefin teater!

Vi åt middagen på Cioppino’s. Det var vår sista middag i San Francisco, så det passade bra att äta italiensk seafood. Gott.

Slalom genom San Fran

En fantastisk fullproppad dag i San Francisco! Vi började med att följa vår gata Lombard Street uppåt, uppåt, uppåt till toppen, där vi kom till The crookedest street.

The crookedest street, som vi klättrade upp till i morse.

The crookedest street, så brant att man måste köra slalom. Jag lämnade skateboarden hemma.

Nedifrån.

Vi gick ner mot Fisherman’s Wharf och spontanhyrde cyklar, vilket visade sig vara en fullträff!

Jag var så här glad när jag hade orkat cykla halva vägen till bron. R drog min cykel i backarna, så han fick dubbel motion 🙂

När vi lämnat tillbaka cyklarna hittade vi värsta glasstället, där man fick bygga sin egen sandwich. Score! Hur kan Bakery Bear inte finnas i typ New York?

Vilken smart idé: först valde man bottenkaka och toppkaka, sen smak på glassen och till sist vilket strössel man ville ha runt. Det här är en lemonbar/fun fetti-cookie med salty caramel fudge-glass och toppat med flaked almonds. En vinnare.

Vi tog en cable car till Union Square, det var roligt! Vi hängde ute på sidan och höll i för glatta livet medan den åkte genom stan.

Ding ding!

Riktigt god middag igen, vi åt på Ti Piacera på Polk Street. Sen tog vi en sväng in i Russian Hill Bookstore nära hotellet innan vi gick hem. Det var en ganska tung dag för mig, i morgon blir det en lugnare dag.

Men det var i alla fall jättekul!

Pride, smygshopping och AFV

Så är vi framme i San Francisco! Vi kom precis till Prideparaden helt oväntat, så det var en del om och men innan vi med hjälp av en trafikpolis kunde komma fram till vårt hotell.

Golden Gate – från hotellrummet!

Vi checkade in och tog en buss till stan för att få en känsla för stället. Ganska snabbt fylldes bussen upp av äldre kineser, och den gick inte hela vägen, så vi följde med tanterna och farbröderna av bussen mitt i Chinatown och prommade till Union Square.

Lång kö till City Hall i dag!

I San Francisco måste man ju äta färsk sushi. Hur gott som helst!

Vi råkade gå förbi en Marshall’s, vår favoritaffär i Harlem, och smygshoppade som vi brukar. Lite kläder och annat, och en ny resväska blev det dessutom. Tillbaka på hotellrummet tog vi in alla våra väskor för första gången sen vi startade, för att packa om lite. Och så hade vi jättetur, för AFV var på tv när vi satte på den! 🙂

Just det, jag smakade en ny frukt i dag, pluot. Blandning mellan plommon och aprikos, jättegott!

Mot Kalifornien!

Vi bestämde oss för att sova i Bakersfield, California i natt, eftersom det inte finns så mycket mellan Arizona och Kalifornien. Det här var alltså en bildag.

Vi bullade upp med snacks och godis och lyssnade på podcasts (Grown-ups read things they wrote as kids), så tiden gick ganska snabbt ändå.

Det finns många varianter på godis man känner igen. De flesta har något med jordnötter att göra.

Boom-chicka-pop!

I öknen kan det vara långt mellan exits, då är det bra att fylla på vatten och bensin och gå på toa när tillfälle bjuds. Det var höga temperaturer, upp till 44 grader, så ganska skönt att vara i en sval bil.

Har man tur så finns det internet på stoppet, om man vill ladda ner offlinekartor, uppdateringar eller bara lägga upp en bild.

Som sagt, inte jätterolig väg, men fascinerande hur landskapet ändrades. Sammanlagt sju timmars resväg bjöd på vidsträckta vidder med enstaka kaktusar, gröna apelsinodlingar och svarta lavaliknande landskap.

Långa tåg hela tiden, upp till fem lok med 100 vagnar med dubbla containrar.

En bit hade kurviga bergsvägar med omgivning som tagen ur en Star Wars-film. På kullarna var det strösslat med vindkraftverk, en märklig syn. Det gick inte att fånga på foto, men jag filmade lite.

På kvällen kom vi i alla fall fram till Bakersfield, men då visade det sig att alla hotell var fullbokade på grund av en stor brand i närheten. En del av grejen med roadtrip är ju att ändra planerna, så vi körde vidare. Vi hittade ett Super 8 precis vid påfarten till I-5, så där stannade vi. Lite lägre standard, men det fanns i alla fall pool, och ett Starbucks som granne så vi kunde gå online och boka hotell i San Francisco till i morgon. Så nu har vi bokat tre nätter i San Francisco och en natt i Santa Maria på vägen ner mot Los Angeles. Det är så klart inte lika lätt och billigt att hitta boende i städerna som vid exits, så bra att ha det fixat.
Vi ser fram emot att sista veckan blir lite annorlunda, det blir inte lika mycket köra nu. Och San Francisco ska bli jättespännande!

Och så poolen igen…

Mäktigheter

Vi bor inte på lika sunkiga motell som förra gången vi var ute, nu är det mest hotell som gäller. Jag gick med i Best Western Rewards eftersom vi ändå verkar hamna där rätt ofta. Frukosten ser ungefär likadan ut överallt där vi bor, och man hittar sina favoriter efter några dagar.

Bästa frullen hittills i dag.

Vi blir lite förvirrade med tiden, vi har åkt över två tidslinjer på resan västerut och dragit bak klockan en timme, men eftersom Arizona inte kör med sommartid, så blev det direkt en timme till bakåt när vi kom in där. Jag har mitt armbandsur bara för att ha lite extra koll, mobilerna ställer ju om sig själva, men vid lite olika tidpunkter.

När vi åkte in i Arizona började vi se klippor längs vägen.

Vi körde en liten omväg genom Petrified Forest, en nationalpark med stockar som dragits med floden och förstenats över tiden genom kemiska reaktioner som förvandlat det organiska materialet till kristall. Det är lite knasigt att se såna här saker mitt ute i öknen, nästan som att någon har lagt ut dem där.

Petrified log.

Äntligen fick Risto tag på en skitsnygg hatt!

På eftermiddagen kom vi fram till Flagstaff, och checkade in på ett hotell direkt för att kunna ta det lugnt sen när vi kom ner från Grand Canyon National Park. Tanken var att stanna och se solnedgången. Vi hade fått tips om att åka en “bakväg” till South Rim och undvika semesterbyn och visitor center när det var som mest rörigt där. Det visade sig vara ett smart tips. Vi åkte in i parken från andra hållet och såg inte en enda turistbuss förrän vi kom fram till visitor center som sista del av turen.

Grand Canyon var mäktigare och större än vad jag mindes. Jag var så glad att Hannes och Hilda också tyckte det var roligt och spännande. Inte så man måste säga “men titta nu då!” 🙂 Jag har däremot blivit rädd för höjder på senaste åren, så jag var supernervös när Hannes gick ner vid kanterna. Vissa ställen var verkligen läskiga.

Vi såg solnedgången över klipporna, sedan blev det snabbt mörkt, och ungefär en och en halv timmes bilfärd tillbaka till hotellet. Inga väglysen, men superstarka reflexer bredvid och mitt i vägen, de var nästan som lampor.

Jag har länge haft en dröm om att få se en stjärnhimmel i öknen, och det var så lite bilar ute att det knappt var något ljus någonstans. Risto stannade bilen vid vägen mitt ute i ingenstans. Vi gick ut allihopa och stod tätt intill varandra i beckmörkret och tystnaden och tittade uppåt. Hundratals stjärnor blev tusentals, och vi såg både stjärnfall och en satellit. Helt magiskt. Fast lite läskigt ändå, ute i djupsvart vildmark, så efter en stund hoppade vi in i bilen igen och körde vidare. Men det glömmer jag aldrig.