<

Konstutställning på Charlottenburg i Solna

| August 27, 2014

I den anrika byggnaden Charlottenburg, bara 50 meter öster om den plats där Råsundastadion låg, sker nu något unikt i Solna stads kulturhistoria. En konstutställning med dryga 70 medverkande, rum och trädgård fyllda av överraskningar och etablerade konstnärer som debuterar på helt nya vis. Karin Mamma Andersson visar en specialgjord bordsduk, och Jan Håfström konstaterar att en mer omfattande utställning har han aldrig deltagit i.
Vernissage är på fredag kl 16-20 och utställningen håller på till och med den 7 september.
Det här är så spännande det kan bli på konstfronten i slutet av Augusti.
“Restaurering av inre rum” i Charlottenburg, Solna, vill ingen missa.
Speciellt inte eftersom jag själv har ett blygsamt bidrag där.

Dela inlägget!
  • Twitter
  • Facebook

    Det som hände på annan plats

    | August 21, 2014

    Att hålla igång en blogg och Facebook och Twitter och Youtube och Instagram gör att man ibland glömmer bort någon av platserna. Till exempel bloggen.
    Så här kommer en liten sammanfattning över den senaste tiden.

    Man brukar säga att man fickringer. Men min #iphone är bättre än så: den fickfotar! #photo

    Där sitter dom. Känns som höst. #fåglar

    Jättestora betonghinder på vanliga cykelvägen till överjärva i #ulriksdal. Varför inte lämna en liten smal lucka för gående och cyklister? #solna

    Första dan mot Solna station. Endast två signalfel idag hör jag. Men bra med tvärförbindelser. #solna #sl

    En liten färglös bro över e4 vid Haga Norra. Tråkigare än så här går det bara inte att bygga. #bro #solna

    Vem behöver trädgård, när man har hela Hagaparken några hundra meter bort? #solna #hagaparken #trädgård

    Brorsan har skaffat ny hatt. Cypern – se upp! #hatt

    Och ingen hette Agda…

    Och vart tog de röda husen vägen som stod vid ulriksdals station? Jo uppallrade här, på golfbanan. #solna

    Tänk att Stockholm bjuder på så fina cykelvägar och scenerier. Speciellt Djurgården.

    Dela inlägget!
    • Twitter
    • Facebook

      Lars Lerins målningar är fantastiska

      | July 20, 2014

      Vilken produktion och upplevelse det är att gå på det som förr var dansrestaurang, men numera är museum. Sandgrund i Karlstad. Lars Lerins akvareller är unika och fängslande.

      Dela inlägget!
      • Twitter
      • Facebook

        Huset där mormor föddes

        | July 20, 2014

        Min mormor Judit föddes i Sulvik i Värmland, i en liten lägenhet en trappa upp från min mormors fars garveri. Vad är oddset för att man slumpvis åker av mot en skylt i Sulvik som det står loppis på, och hamnar 50 meter från ett gammalt garveri där ens mormor föddes 1895?! Bakom nåt av fönstren en trappa upp. Mormors mor Jenny Boudin höll på att stryka med på kuppen, förlorade mycket blod och var svag en lång tid efter, har hon berättat.
        “Det fanns ingen barnmorska på den tiden utan man fick anlita en gammal gumma, och därvidlag var var nog mycket övrigt att önska. Jag var medvetslös. Gumman stod rådlös. Min man Julius var förstås förtvivlad. I sin förskräckelse hällde han några tanddroppar i munnen på mig, så jag kom till sans igen. Efterhand upphörde blödningen. det var ett guds under. Det var nog inte meningen att jag då skulle gå bort från mina kära.”

        Dela inlägget!
        • Twitter
        • Facebook

          Ett besök i Örnsköldsvik

          | July 6, 2014

          Ett besök på Ångermanlandsgatan 14 i Örnsköldsvik måste man ju hinna med, när man åker förbi bara några hundra meter därifrån. Så här 55 år senare.

          Dela inlägget!
          • Twitter
          • Facebook

            Dags för resa

            | June 21, 2014

            Det blir visserligen ingen flygresa denna gång, men jag testar hur det kommer att se ut när jag mailar direkt in på bloggen från min Iphone.

            Dela inlägget!
            • Twitter
            • Facebook

              Jakten på den gamla dopfunten i Hagalund

              | June 14, 2014

              Med överbliven sten från bygget av Riksdagshuset, började Hagalunds kyrka byggas den 31 oktober 1904. Många hjälpte till, det mesta skedde på ideell väg. Det var fest och spänning i luften, alla som var närvarande fick slå ett slag på stenen, till och med barnen var med. Samtidigt murade man också ner en kista av metall som var fylld med handlingar om kyrkan, tidningar från Stockholm med omnejd från dagens datum, samt silver, kopparmynt och lite sedlar. Allt ligger i tryggt förvar under altaret.

              Den 25 februari 1906 invigdes kyrkan med pompa och ståt av ärkebiskop Ekman. Hela bygget hade då kostat ca 58 000 kronor.
              Kyrkans förnämsta prydnad är altartavlan, gjord av skulptören Carl Eldh och föreställer Kristi uppståndelse. Kyrkan har renoverats två gånger, den första gången var 1937. De båda dörrarna på var sin sida om koret blev då dörröppningar i gotisk stil. Den till vänster blev lite större och ledde in till ett nyinrett dopkapell.

              1965 var det dags för en ny renovering. Det lilla dopkapellet görs om till sakristia. Den gamla dopfunten med tillhörande skål försvinner och ersätts med en ny som flyttas ut i kyrkorummet. Men vart tog den gamla dopfunten vägen?

              Den gamla dopfunten fanns inte ens på någon bild. Men man kunde skymta den till vänster på ett vykort från kyrkans interiör från 1937. Med hjälp av det vykortet återskapade jag en bild som aldrig knäppts, men hade kunnat tagits om det funnits en kamera på plats när jag döptes, den 30 december 1952.

              Jakten på den gamla dopfunten ledde mig till Solna hembygdsmuseum, men när museet flyttade från Falkonerarbostaden till Charlottenburg 1967 försvann den helt och hållet, ingen visste var den fanns. Men så en dag, ca två år efter jag började leta, fick jag syn på något i Charlottenburgs trädgård, Sergels arbetssten från torpet ingenting. Och ovanpå den fanns ytterligare en sten som fick hjärtat att slå lite extra: den liknade överdelen av den gamla dopfunten från Hagalunds kyrka! Och högst upp, en blomkruka som fulländade skapelsen.
              Man kan ju bara spekulera hur diskussionen gick, där bland stenarna.

              - Vi har tre stenar här. Va gör jag?
              – Sätt dom på varann.
              – “Ska jag fixa en plåt till Sergelstenen med text på?
              – Ja gör det.
              – Vad gör jag med funten?
              – Sluta fråga så mycket. Lägg lekakulor i den.
              – Och krukan då?
              – Högst upp förstås!

              Det visade sig att det verkligen var dopfunten, men var fanns då dopfatet?

              Jo, det visste Berit Fransson, som med hjälp av en inventarielista kunde plocka fram den för fotografering. Efter snart 62 år är jag åter vid den gamla dopfunten med tillhörande dopfat, och kan konstatera att fatet verkar vara gjort av mässing och inte ärgad koppar som det stått i något dokument som passerat mina ögon under min två år långa jakt.

              Så för första gången sedan restaureringen av Hagalunds kyrka 1965, här är fat och dopfunt återförenade för en kort stund, på Sergels arbetssten från torpet Ingenting i Solna.

              Dela inlägget!
              • Twitter
              • Facebook

                Blogg 100 går i mål

                | June 8, 2014

                Se där: 100 blogginlägg på lika många dagar. Och ibland några fler, om sanningen ska fram. Så jag slänger in en bild på övergångsstället vid Abbey Road, bara för att jag kan. Hann inte skriva något om det. Jag sammanfattade mina tankar om blogg100 i ett inlägg på Facebook:

                För mig har blogg100 självklart inneburit att skrivandet kommit igång ordentligt. Men jag har också insett att bloggen som uttrycksform fått skarpare konkurrens av Instagram, Facebook och Twitter till exempel. Så när ett inlägg läggs på Instagram, ger det flest reaktioner där, tätt följt av Facebook. Bloggen och Twitter flyter rätt spårlöst förbi. Var form har sin fördel, men vill man ha dialog så är Facebook och Instagram överlägsna. Nyhetssökande sker bäst på Twitter. Mitt bloggande här blir numer en sammanställning över vad jag skriver på andra plattformar, en sorts digitalt arkiv. Ibland lite mer utförligt än på andra plattformar, nån bild extra, en snyggare rubrik.

                Till detta kan jag lägga att bloggandet för min del nog mera går emot att vara det som var meningen från början när den här bloggen startade 2006. En kittel där jag kokar ner mina idéer, som sen kan leda till något annat. Både bilderna på hejigen, Sliderbilderna på samma plats, arbetet med Norra begravningsplatsen och några böcker har sitt ursprung på den här bloggen.

                Och nu fortsätter jag med att förbereda kulmen på två års letande efter den gamla dopfunten till Hagalunds kyrka. Jo, det var nämligen så att…

                Dela inlägget!
                • Twitter
                • Facebook
                  Get Adobe Flash player