Jag gick med i blogg100 och du kan inte ana vad som hände!

| April 5, 2015

IMG_3754

Blogg100 driver ingen trafik till min nyskapade extrasajt. Om min medverkan i blogg100 hade varit beroende av höga besökssiffror så hade den dött förtviningsdöden för ett bra tag sedan. Om ni får höra att jag i snitt har en besökare om dagen, och att det är jag själv, så fattar ni.

Rekordet är 18 besökare
Mitt rekord denna omgång är 18 besökare den 14 mars. Då skrev jag om att man kan undvika depression genom att träna hörseln. Ett annat inlägg här om att dålig hörsel lägger beslag på din hjärna renderade mig tre besökare den 25 mars. Ja två förutom mig då. Samtidigt fick det inlägget 348 delningar på facebook och ett otal gillatummar.

Varför är jag inte ledsen?
Men jag är inte så ledsen för de dåliga blogg100-besöken. Eftersom det är fjärde året jag är med i blogg100, så tänkte jag att det var dags att #BLOGG100 fick sin alldeles egna plats i min bloggvärld. Den hamnade på arhammar.eu. Det har blivit min experimentverkstad, och blogg100 piskar på mig att gör något nytt varje dag. Just nu experimenterar jag med ett tema från Elegant themes som heter eNews. Jag kombinerar det med IFTT för att få över Instagram direkt till den här bloggen. Sedan har jag ett plugin som heter postie, för att få över inlägg från en av mina andra hemsidor till den här.

Experimenterar, pular och fixar
Jag experimenterar också med att göra massändringar direkt i min databas med hjälp av SQL kod. Nyss har jag till exempel ändrat bredden på alla bilder, så att de ska rymmas i det här temat. Sen ska jag också ändra alla rubriker där det står Staty till att det ska stå Sten. Här hittade jag koden för det, till slut.

Blogg100 håller mitt skapande vid liv och får mig att tänja mina gränser. Joråsatt.

Dela inlägget!
  • Twitter
  • Facebook

    Årets äggjakt avklarad

    | April 4, 2015

    mystiska bägaren

    Station fem i årets skattjakt:

    “Näh, vidare, mot Krok, Storpåsse och hans medhjälpare, mellanpåssarna! Tjolawobalong! Nu ska vi göra en trollerihittagodisskattbrygd. Vi behöver sex ingredienser. Återvänd till köket! Ni behöver en andesked att ta med.
    • En tesked tranbärsjuice -TJO
    • En tesked chokladpulver- LA
    • En tesked bubbelvatten – WO
    • En tesked sirap – BA
    • En tesked dundermjöl -LONG.

    Ge blandaren din ingrediens. Låt Morfarfar dricka den färdigblandade drycken, så blir han konstig och kommer att säga en ledtråd till var och en. Men han dricker inte om ni inte säger trollformeln.”

    mystiska bägaren

    Dom sa trollformeln. Min mage repar sig så sakteliga medan jakten går vidare…

    mystiska bägaren

    mystiska bägaren

    Dela inlägget!
    • Twitter
    • Facebook

      VM i fotboll 1958

      | March 24, 2015

      11055954_645569885548666_1701966409_n

      Här stod jag med min pappa 1958 och såg hur de spelade VM i fotboll på Råsunda.
      När de nu har rivit södra läktaren, ja hela stadion, så kan man få en känsla hur det var. Vi hade transistorapparater och såg åtminstone halva plan. Idag befolkas parken, eller kullen snarare, av A-laget som sitter utspridda lite överallt på det som förr vare första parkett, och dessutom vår kälkbacke. Ingen tittar längre bort mot Råsundastadion, och de som halkar nerför sluttningen mot busstorget har varken kälke under rumpan eller skidor på fötterna.

      Dela inlägget!
      • Twitter
      • Facebook

        Solförmörkelsen 2015

        | March 20, 2015

        Solförmörkelse

        Min selfie av solförmörkelsen idag. Totalt tog det ungefär två timmar för månen att passera solen, från höger till vänster.
        Solförmörkelsen kulminerade vid elvatiden här i Frösunda.
        Det här var den mest omfattande solförmörkelsen i Sverige under överskådlig tid. Det dröjer till 2039 innan jag får chansen att se något likande igen. Då ska jag ställa mig på samma plats och ta en selfie, eller vad det kan heta i framtiden.

        Solförmörkelse

        Dela inlägget!
        • Twitter
        • Facebook

          Min blogg fyller också 9 år med 2708 inlägg och 3611 bilder

          | March 14, 2015

          IMG_3312
          Hilda fyller 9.

          Det första inlägget här på min blogg handlade om att det var det första inlägget på min blogg. Det var den 10 mars 2006.
          Mitt andra inlägg kom nästa dag och var en dikt om vänner som tagit slut.

          Jag har skaffat nya vänner, för de gamla har tatt slut
          det finns inga som jag känner, som jag har känt förut
          De nya verkar coolare, fräschare på nåt sätt
          med såna justa polare, blir livet riktigt lätt
          och om sen någon spolar´e, så gör på samma sätt

          Mitt tredje inlägg kom den 12 mars och där hade jag fått blodad tand, med en sammanfattning om allt som skulle komma under de närmaste åren. Så här i backspegeln kan jag konstatera att planeringen höll rätt bra, förutom att jag kanske inte haft ett inlägg varje dag, om man undantar de fyra #blogg100 perioderna. Men 2708 inlägg har det i alla fall blivit under min bloggs nio år, illustrerat med 3611 bilder.

          Och sen kom fjärde bloggdagen då lilla Hilda föddes, och igår fyller Hilda 9 år samtidigt som hon skrinnade in på isen med AIKs damer i bandyfinalen. Tiden går fort.
          Grattis Hilda!
          IMG_3306

          Hilda är hon med svarta hjälmen.

          Dela inlägget!
          • Twitter
          • Facebook

            På premiär med Dyke Hard

            | March 6, 2015

            Dyke hard

            Den svenska filmen Dyke Hard hade premiär och av en oviss anledning var jag på plats med Vip biljett och allt. Resultatet av en frågetävling som jag vunnit och en slogan jag skrivit gjorde att jag kunde dricka en skvätt vitt vin, ta lite chips, twistchoklad och titta på filmen.
            Jag skulle väl placera filmen i samma kategori som Calle P med Carl Gustaf Lindstedt från 1965. Den hamnar liksom utanför betygssystemet, och mäts med en annan skala, nedanför 1 stjärna, 1 soffa, 1 raket eller vad man nu mäter med. Det är en film för de initierade, en Antingen/Eller film, ungefär som när man ser förskolebarnen spela teater i gympasalen. Är de ens egna så tjuter man och stampar takten, är det några andra bläddrar man förstrött på mobilen. Antingen/Eller. Och jag satt på plats 42 och vann en Dyke Hard tröja. Jo jo.

            Dyke hard

            Dela inlägget!
            • Twitter
            • Facebook

              Rulltrappan står stilla och jag med den

              | March 6, 2015

              snograv

              Jag gick uppför Östermalms rulltrappor idag. Lite klämkäckt rätt snabbt, fast den var lång.
              Men det var som mördarbacken i Falun, skuttar man bara på i slutet så är det ju klart sen. Men…
              Då var det bara en platå, och sen en lika lång trappa till?!! Ingen återvändo. När den var avverkad så var jag det med. Mörka tankar intog mig. Inte ens tiggarens “hej hej” vid t-banans utgång fick något svar den här gången.
              Ska det va så #@#&/ svårt att rulla igång en trappa?! Tips: Sätt 100 pers och svetsa, banka, sy och muttra ihop trapph-tet. Dygnet runt. Hela tiden.

              Dela inlägget!
              • Twitter
              • Facebook

                Den lilla dolda gravstenen

                | February 28, 2015

                snograv

                Det finns en grav på Norra begravningsplatsen som kämpar mot naturen. Ja det kanske finns flera, men den här har liksom förlorat redan innan matchen börjar.
                När den är gömd i snö känns det omöjligt att den ska komma upp i tö. När tallarna runt om fäller sina kottar, räcker det med två eller tre för att den ska döljas och när vårgräset tar fart och böjs i en stilla vind, täcks den platta stenen åter lätt över. Den gröna lappen på gravnumret garanterar dock att någon kommer att klippa gräset vid behov, så då och då får stenen se solen.

                Första gången jag såg graven var när jag helt oförhappandes råkade trampa på den, på väg mot en ståtligare grav en bit bort som jag skulle fotografera. Greta Rydberg stod det på stenen. Hon levde mellan 1897 och 1993. Under den platta stenen ligger många människor begravda, Och när Greta hamnade där var det första gången på 70 år som någon lades ner i den. Greta var översättare och skrev några böcker själv. Hon var dessutom min fars gudmor, vilket på ett ödesmättat sätt stod klart för mig när jag senare kontrollerade om det verkligen var den Greta som jag faktiskt träffat.

                Att det var just den graven jag snubblat över kanske bidrog till att jag nu, vid ett senare snögloppigt tillfälle, plötsligt hörde en strof i mitt huvud. ett budskap som klart och tydligt gick igenom kottar, gammalt gräs och töande snö.

                Du trampar på min grav, ädle herre,
                jag kan ju gå itu dessvärre.
                Placera din fot på annat sätt,
                Visa omtanke, visa vett.

                Dela inlägget!
                • Twitter
                • Facebook
                  Get Adobe Flash player