Jag har en blogg av främst två skäl. Det ena är för att ni ska få en glimt av världen sedd ur min synvinkel, det andra för att ha en kreativ verkstad som i bästa fall leder vidare. Här fyller jag oförtrutet på med texter, bilder, tankar och ord. Dock blir det ytterst få blogginlägg numera, eftersom både Facebook och instagram tar sin plats. Så här följer…

Mina senaste Instagram

Så här ska en rabatt se ut, den här hittade vi i Hässelby strand idag.

Den här dagen, 11 juli, är lite speciell. För 60 år sen åkte han till vänster ner till Etiopien på sommarlov. Där skrev han brev hem till mamma under 40 dagar. För 20 år sen skrev han till höger också brev, under 40 dagar. Och idag funderar han i mitten över om han ska skriva nu igen, för att sluta cirkeln, eller om han ska gambla och vänta 20 år till för att slutföra projektet. Under tiden får den nykonfirmerade lillpojken där till vänster, berätta om sin första dag , 11 juli 1966.
https://www.arhammar.se/blog/det-hande-for-60-ar-sen/

Vid målgången i Mora, den här gången utan skidor.

🎶 Nu är Robert Brobergs plats i Solna invigd! 🎶 
Musik, folk, och ett övergångsställe som sjöng. Det hade han nog gillat.

Välkommen till min blog

Du når mig på mail info@arhammar.se. Min blogg fyllde 20 år den 10 mars 2026. Här finns runt 4000 bilder och 3200 texter, inlägg som jag försöker ge ett bättre hem anpassat för framtiden, allteftersom jag fortsätter med nytt material och uppdatering av bloggen. En hel del är gjort, mycket återstår. Precis som det ska vara.

Inlägg på denna dag de senaste 20 åren

Här nere följer utvalda texter från bloggen, allteftersom de dyker upp

Tillbaka till Berkeley

Tillbaka till Berkeley

Det är alltid konstigt att komma tillbaka till en plats där man varit för länge sedan. På något sätt är allting mycket mindre. Men Dwight Way 2324, där jag bodde sommaren 1967, var sig likt. Faktiskt såpass likt att jag helt plötsligt hittade helt rätt, och till och…

read more…
Sista brevet hem till pappa

Sista brevet hem till pappa

Hej pappa, Utanför mitt fönster finns en vägg, en tegelvägg, knappt två meter bort. Sticker jag ut huvudet och böjer nacken uppåt, kan jag på dagen se en strimma blå himmel. På kvällen ser jag stadens ljus reflektera i dimman som driver in från bukten. På natten ser…

read more…
Vad gör man på minnenas vändplan

Vad gör man på minnenas vändplan

Minnena har sina gator, sina avenyer, sina alléer och gränder. Poeter, bloggare, författare och andra berättare strövar, går, springer, hoppar, letar, söker och upplever längs minnets gångstigar. Men på minnenas vändplan har ännu ingen varit, allt enligt Google. Strax…

read more…

Skitböcker är inte att förakta

Skräpböcker är inte att förakta (Och inte skitförfattare heller.) På eftermiddagen dagen därpå kom barnen ihåg att de skulle gå och hälsa på katterna. Larry gick bort till muren och visslade. Efter en liten stund kom pojken. Han log så de vita tänderna syntes….

read more…
Hos Saltmannen samlas alla felhörningar

Hos Saltmannen samlas alla felhörningar

I Aftonbladet idag står det om felhörda texter. Vill du ha en helkväll, gå in på Felsjunget , en riktig guldgruva, och ta del av de mest fantastiska felhörningar du kan tänka dig! Själv har jag berättat om Groovin med LSD, Ecstasy, när The Young Rascals snurrade på…

read more…
Astrid Lindgren – Vietnam har kommit Sverige nära

Astrid Lindgren – Vietnam har kommit Sverige nära

1973 pågick Vietnamkriget och de flesta tog ställning. Så är det inte alltid idag, fast händelserna och orättvisorna är desamma, bara på andra platser, på andra sätt och ibland med andra aktörer. Här en intervju med Astrid Lindgren som jag gjorde som skolarbete i…

read more…
Ett välsignat Nigerialån

Ett välsignat Nigerialån

Jag har lånat ut 50 dollars till en fotograf i Nigeria, vi Kiva. Han heter Blessing Awehor, och är ensamstående. Man kan översätta hur hans namn låter till svenska, och då blir det möjligen “Välsigna en hora”. Låter det oseriöst? Det är det inte. Killen…

read more…
Ännu en tillfällig modeblogg

Ännu en tillfällig modeblogg

Jag skrev tidigare om tanterna i Nice. Nu är det dags för kvinnorna. Dom finns också. De röker när de går, är de unga talar de i telefon med någon annan hela tiden, de har stora solglasögon, många kombinerar det med tighta jeans och högklackade stövlar. De pysslar om…

read more…
Tantkraft på stadens gator i Nice

Tantkraft på stadens gator i Nice

Det är i Dramaten dom lägger sina vapen. Dramaten, den där rullande väskan som alla tanter i Nice får när de fyller tant. Där ligger handgranater, knivar, vassa armbågar, elaka tungor, utvikbara käppar som man kan knuffas med, och böcker om hur man får omgivningen att…

read more…
När jag slutade röka

När jag slutade röka

Hannes är fem år och tycker om att titta på bilder. Idag satt han med moster Julia och tittade på gamla bilder, när den här bilden dök upp. Vem är det, undrade han, och upplystes om att det där, det är morfar. Han såg tvivlande ut, men jag nickade. – Jo, det är…

read more…
När en mamma dör blir minnesburken full

När en mamma dör blir minnesburken full

Dagen före julafton slog mamma upp ögonen, såg på mig i besöksstolen och jag såg skymten av ett leende. Oh Anders, sa hon. God jul du söta.. Sedan föll ögonen långsamt ihop igen. Det här var hennes sista jul. Med mig. Där vid mammas sida var det en sorts jul, hemma…

read more…