Jo då, mamma har trivts här alldeles utmärkt. Bara inte den förfärliga myggen vore en sådan plåga! Vi kunna nu ej längre äta i köket, utan måste duka i salen för att inte bli fullkomligt ihjälplågade under måltiderna. Vi kunna ej sitta ute - hur ljuvligt det än skulle...

När jag läser igenom, vad jag sist skrivit, är jag så nöjd och glad över att den mörka perioden nu är slut. Nu kan jag inte förstå hur jag kunnat känna mig så förtvivlad och bitter. Visst blir jag nervös ibland, när barnen äro särskilt kinkiga eller det är ovanligt...

För varje dag som gått, har jag blivit säkrare på att i slutet av oktober kommer familjen att ytterligare utökas. De mörka stunderna, som följa med illamåendet, bli allt vanligare - jag kan gott säga dagliga. Nog är det bra besynnerligt - Vi äro ju båda så utpräglade...

En sådan vinter, som den sista ha vi inte på länge haft i Göteborg. Redan i december började det bli ordentligt kallt och på julafton vräkte det ned massor av snö. Det var fullkomlig snöstorm. Sedan har kölden hållit i sig med små mellanrum ända tills nu, och...

Jag skulle leta i min sekretärlåda efter en anteckningsbok och fick då tag på min stora dagbokssamling, som jag nästan glömt bort. Och när jag nu bläddrar tillbaka i denna boken, ser jag till min förskräckelse att under hela 1923 har jag skrivit en gång häri....