Jag rullar ner mot torget
En kort cykeltur genom ett lite morgontrött Nice. Och morgonen sträcker sig länge en söndag.
Prylhörnan: Stressägg i marmor
Stressägg var det väl man kallade dem, de här polerade stenäggen som var gjorda i marmor. De klickade när de krockade med varandra. Men i övrigt förstår jag inte alls tjusningen eller funktionen.
Vågorna vid Medelhavets strand
Det finns så många liknelser med vågor och stränder, så många tolkningar och betydelser, så många bilder, meningar och metaforer. Men egentligen är det bara något som händer oändligt, något unikt men ändå inte. Det unika, upprepat i det oändliga. Kanske är det livets hemlighet du ser och hör.
Prylhörnan: Lille Gunnar fick den här medaljen
Min pappa hette Gunnar. På den tiden när han föddes, idag för 84 år sen, var hans mamma ensamstående, vilket etiketterades som en skam. Han hette Eriksson efter mamma när han föddes, för skams skull på barnhem i Köpenhamn.
Sen hette han lite olika efternamn beroende på i vilka fosterhem man träffade på honom. Ett tag hette han Meurling när han bodde i den Meurlingska prästfamiljen.
Prästen Erik Meurling var gift med Marianne, vars pappa Frans Oscar Wågman var präst och Sveriges första deckarförfattare under namnet Sture Stig.
Erik och Mariannes son Olle Meurling, lite av en styvbror för pappa, var den första svensk som stupade i det spanska inbördeskriget, vid Boadilla del Monte 19 december 1936.
“Återfunnen på slagfältet 25 december och jordfäst 26 december 1936 i grav nr 17 på Internationella Brigadens kyrkogård i Fuencarral utanför Madrid.” Kyrkogården lät Franco rasera.
Den sista bok Olle Meurling läste var “Tolstoj, Ryska revolutionens spegel” av N Lenin. Det är en kula som snuddat vid boken på framsidan. På sid 19 finns blymärke kvar efter kulan, skriver signaturen Widsith, som äger boken och lagt ut en bild på den.
För drygt 80 år sedan startade Marianne och Erik röda korsets avdelning i Kristdala.
Jag tror att Prästerik skulle varit stolt över att lille Gunnar växte upp och fick Röda korsets förtjänsttecken.
Jag är stolt när jag håller den i min hand.
Den okända maten under test
Om man försöker hålla ett eget hushåll utomlands på semestern, så är det inte världens lättaste. Inte ens om man i princip förstår vad som står på förpackningen på de överfulla hyllorna. Är det nyttigt eller inte? Ser det ut som på kartongen? Hur mycket procent socker finns det, och procent av vad? Det kan vara per portion, per kg, per liter, per gram eller per påse.
Jag har nu köpt yoghurt som smakar skit, Weetabix som är en underlig sammanpressad flingsörja, Quakerflingor som är tunna och smälter i munnen, typ oblater. Magnumglassar kostar fyra spänn styck. Osten var skuren, skivpaketerad och antagligen gjord för att smältas. Skinkan var nog bacon. Nötterna var av blandtyp men dominerades av russin och hasselnötter. Vattnet finns i alla sorters märken, La Francaise smakar unket till och med som te, men Eau do source och Evian går bra. Nescafé special filtre är ok, det finns minst 20 andra sorter att testa av. Casino är en bra affär, liksom fyra-fem andra inom min dagliga 200 meters handlarradie.
Nu drar jag till Llidl runt hörnet och kollar hur smöret ser ut.
