by Anders Arhammar | Mar 22, 2020
Judits skola 1912 hette Majornas elementarläroverk för flickor. Den låg i hörnet av Karl Johansgatan och Kommendörsgatan. Idag är det Musikens hus som använder lokalerna. Skolan låg ca 2 km från Judits hem på Olivedalsgatan, och det brukade ta en halvtimme att gå dit. De var 18 flickor i klassen, och deras lärarinna var Fröken Palm. Hela skolan hade ungefär 360 flickor i åtta klasser.
Föreståndare, alltså lite av chef, när Judit gick på skolan var Anna Sivard. Till sin hjälp hade hon en en manlig medhjälpare. licentiaten Torsten Rosell hette han under Judits tid, blev styrelsens sekreterare och fick titeln rektor eller biträdande rektor.
Om fröken Sivard sägs det att “hon med synnerlig trohet, skicklighet och framgång fyllt sin krävande uppgift och därvid förvärvat sig styrelsens och målsmännens, lärarkårens och lärjungarnas förtroende och tillgivenhet, vilket också på olika sätt betygades vid de tacksamma hyllningar, som ägnades henne vid avgången från föreståndarskapet”.
“Förestånderskans” uppgift var bl. a. att vaka över att ingen lärare gav för långa hemläxor och att lärarna i övrigt fullgjorde sina åtaganden. Hon skulle också hålla kontakt med elevernas föräldrar. Dessutom hade hon “att sörja för att gudsfruktan, sedlighet, flit och all annan god ordning bland lärjungarne befordras och iakttages samt att vid hvarje dags början förrätta bön”.
by Anders Arhammar | Mar 22, 2020
I april 1908 berättade ett stort plakat på fasaden att “etablissementet Cosmorma, Skandinaviens största och elegantaste biografteater” snart skulle öppnas. Biografens namn var så ovanligt att målaren hade stavat fel. Den blev Göteborgs i särklass förnämsta biograf. Filmen var på väg upp ur källare och kaféer.
Biografen låg på Östra Hamngatan 48, i en fastighet som var kulturmärkt, men hade gamla lagerlokaler på gården som kunde rivas. Cosmorama byggdes rakt inåt från gatan, tvärs över gården och sex meter in i gårdshuset. Den gamla inkörsporten gjordes om till väntrum (som foajé kallades vid den här tiden). Ovanför, på första våningen, placerades apparatrummet, det vill säga rummet för filmprojektorn.
Programbladets framsida hade den första tiden en teckning av salongen och entrén med de två små kassorna.
De två små biljettkassorna var vända ut mot gatan, på var sida om entrén. Eftersom salongsgolvet var sluttande behövde man gå uppför en trappa från väntrummet. I Salongen fanns 364 sittplatser, och den hade både mitt- och sidogångar med en tvärgång till nödutgången halvvägs ner på höger sida. Duken satt i en sorts “alkov” som var bredare än själva salongen.
Eftersom det inte var ljudfilm på den tiden, sköttes det hela av en orkester på tre man, där trumslagaren också var ljudeffektsmakare. Arbetstiden för musikerna var 6 timmar och på söndagar 9 timmar.
Hösten 1911 blev det stora genombrottet för dansk film, som kom att dominera den svenska biorepertoaren under större delen av 10-talet. August Bloms Offer för sin lidelse (Ekspeditricen) med Clara och Carlo Wieth slog rekord med 76 föreställningar. Den följdes av De röda artisterna (De fire djævle) och i december Kärlek och svek med Asta Nielsen och Valdemar Psilander, det var Nielsens svenska debut.
Hennes nästa film, Svarta drömmen, blev det stora genombrottet. Världens första filmstjärna var tänd.
by Anders Arhammar | Mar 22, 2020
Att leka “sistan”, sista paret ut, var ett sätt att komma nära pojkarna, och att kanske till och med få eller ge en liten kram i förbifarten.
I Sista paret ut, eller änkeleken som den också kan heta, ställer sig deltagarna parvis i en lång rad. I spetsen ställer sig den som är jägaren. Då denna ropar “Sista paret ut!” måste det sista paret i raden springa ut åt varsitt håll och försöka förena sig igen framför raden. Jägaren ska försöka hindra detta genom att fånga en av de springande. Lyckas jägaren med detta så får hen bilda ett nytt par och den fångade vara jägare istället.
Lyckas jägaren inte fånga någon måste hen ropa ut ett nytt par. På detta sätt fortsätter leken så länge man önskar. En variant är att paren består av en flicka och en pojke. Är jägaren en flicka så ska hon då försöka fånga pojken och tvärtom.
Påve har många andra namn också, dunkkurragömma. Eller burken. Eller Påven bannlyser.
I Fria på narri är det lika många gossar och flickor samt en dörrvakt. Gossarna i ett rum, flickorna i ett annat, och dörren mellan de båda rummen stängd. Flickorna komma överens om, vilken av gossarna var och en skall få till make. Så kommer gossarna, in en och en, för att fria.
Gossen går fram och bugar sig för en flicka. Är det då den rätta flickan, niger hon och bjuder honom att taga plats bredvid sig. I motsatt fall gör hon en avvärjande rörelse med händerna, och han får gå ut igen. Leken fortsätter till dess alla gossarna fått var sin rätta maka. Stundom ombytas rollerna och det blir skottårsfrieri d. v. s. flickorna komma in och fria.
Leken kan även försiggå så att, sedan flickorna bestämt, vilken gosse var och en skall ha, komma alla gossarna in på en gång och sätta sig var och en bredvid sin flicka. Den som kommit på rätt plats, får stanna kvar, under det att alla de andra får gå ut igen och ånyo försöka sin lycka.
Nummerleken kräver papper, penna och gem. Om antalet deltagare är t ex 10 så gör nummerskyltar numrerade från 1 till 5 till varje lag. Dela sedan upp deltagarna i två lag. Varje deltagare får en nummerskylt som fästs med ett gem på ryggen. Nu ska lagen så snabbt som möjligt ställa sig i nummerordning. Det lag som blir först färdiga vinner. Leken går att ändra och utveckla alltefter önskemål och fantasi.
Tavlor och deviser. Deltagarna placera sig i en ring. Åt ena hållet gives en tavla, t:ex. “Jag såg den och den gumman åka skidor ner för backen”. Åt det andra ett ordspråk, bevingat ord eller nästan vad som helst t:ex. “Sakta glida vimpelprydda båtar”. Så kastas frågorna omkring, varvid mycket roliga sammansättningar kan uppkomma.
by Anders Arhammar | Mar 22, 2020
Judit gick ju i en flickskola, så det var på fritiden som hon träffade pojkarna. Det var mycket lekar bland ungdomarna 1912. Man åkte skridskor tillsammans, lekte sistan och styrde kälkar, antingen mycket bra och för det fick man beröm, eller dåligt så att alla ramlade omkull i en tumlande kö längst ner i backen. Då blev det skratt eller bannor, vilket antagligen mest berodde på vilka par som satt på kälken vid tillfället. Att ramla av kälken med fel pojke gav bannor, men med rätt yngling skrattades det mest.
by Anders Arhammar | Mar 21, 2020
En-kronasböckerna var som ett lite mer kvalitativt bibliotek bland vänner, där man lånade friskt av varandra. Sen fanns det 25-öresböckerna också, men det bestod lite mer av hjärta, smärta, längtan och åtrå. Även dem lånade man av varandra, eller läste i tillsammans, två och två. Lättbläddrade skulle man nog kunna kalla dem.
Guldkornen, som Gösta Berlings saga till exempel och liknande böcker, lästes ofta högt i familjen, på kvällarna när dagens göromål var avklarade.
Här nedan finns listan på 1-kronas böcker 1912.
N:o 1, 2, 3, 4, 8, 9, 11, 12, 19, 20, 25, 25, 29,
30, 31, 32, 34, 52, 43, 44, 45, 52 o.72 äro utgångna frän förlaget.
7. Henrik Wranér. Hvardagsid och högtidsfrid. Berättelser. 3:dje uppl.
10. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Strömdrag. Roman. 4: de uppl.
13. Eric Hultman. Svarta Diamanter. Berättelser fr. Australien. 4:de uppl.
14. Anna Baadsgaard. Nygifta. Roman. 7:e uppl.
15. Bertha von Suttner. Hanna. En kärleksroman. Öfversättn. 9:de uppl.
16. Gurli Hertzman-Ericson. Ett uppvaknande. Roman. 4:de uppl.
17. J. Häthén. Göteborgare på sommarnöje. Humor. Berättelse. 5:te uppl.
18. Daniel Fallström. I Gyllenrödt. Dikter.
21. Sigge Strömberg. Prärielif. Historier från vilda västern. 3:dje uppl.
22. Harald Johnsson. Göingar. Historier fr. nordskånska obygder. 2 uppl.
23. Sigurd Hollender. Biltog. Roman ur verkligheten. 3:dje uppl.
26. Hugo Falk. Klubben »Mörksens Gärningar. Svenska detektivhistorier.
27. Anna Baadsgaard. Unga hjärtans saga. Roman. 5:te uppl.
28. Gustaf Schröder. Vildmarkslif. Nya skogs- o. jakthistorier. 3:dje uppl.
33. Wilma Lindhé. Syster Erselia. 3 uppl.
35. Hjalmar Höglund. Lytets börda. Prisbelönt roman.
36. Christina Nilsson. Osynliga krafter. Roman ur skånska folklifvet.
37. Frida Åslund. Katrina-Anna. Rom.
38. Bertha von Suttner. Störd frid. Roman 4:de uppl.
39. Anna Baadsgaard. En hustru. Roman. 3:dje uppl.
40. Gurli Hertzman Ericson. Bojor. Roman. 2:dra uppl.
41. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Gunvor. En ung kvinnas rom. 5 uppl.
46. A. M. Williamson. Blixtchauffören. Roman. 4:de uppl.
47. Hugo Falk. Krigarlif i sommartid. 2:dra uppl.
48. Betty Marie Ahlberg. Fröken Flirt. Roman. 3:dje uppl.
49. Ellen Idström. Det suveräna hjärtat. Roman. 2:dra uppl.
50. J. A. Ekström, Visor i vall och hemma. Dikter. 2:dra uppl.
51. Henning von Melsted. Georg Dahna. En upprorsman. Roman. 2:drauppl.
53. Sigge Strömberg. Vildhjärnor. Amerika-historier. 2:dra uppl.
54. Anna Baadsgaard. Birgit Borg. Roman. 4:dje uppl.
55. Helena Nyblom. När löfvet faller. Berättelser.
56. Valdemar Lindholm. Fjället, Skogen och Myren. Norrlandssägner.
57. Catherine Cecil Thurston. Hennes hjälte. Roman. 2:dra uppl.
58. Harald Johnsson. Förbrytare. Ber.
59. Sigurd Dahllöf. Brudkronan. Ber.
60. Ludvig Nordström. Lumpsamlaren. Berättelser.
61. Gustaf Janson. Hemlösa. Hist. 2:dra uppl.
62. Wilma Lindhé. Gårdens dotter. Roman. 3:dje uppl.
63. P. V. Stahl. Obygdens folk. Skåneber.
64. Pharao. Lysande elände. Roman.
65. Christina Nilsson. Sven Gren (Osynliga krafter II). Rbman.
66. R. Åkerblom. Var glad. Kupletter, beväringslåtar och glada visor. 2 uppl.
67. Gustaf Bollander. Ur Petter Frisks Papper. Krönikor och skisser.
68. Ebba af Sillén. Margit. Roman. 2:dra uppl.
69. Carl Muusmann. Anarkisten och hans son. Kriminalroman.
70. Gurli Hertzman-Ericson. Dalbogården. Roman.
71. Malvina Brakenhielm. Vildörnen. Roman 2:dra uppl.
73. Elisabeth Kuylenstierna -Wenster. Ellen Gude. Roman. 5uppl.
74. Hjalmar Höglund. Hett blod. Roman. 2:dra uppl.
75. C. N. & A. M. Williamson. Silfverprinsessan. Roman. 2:dra upplagan
76. Daniel Boéthius. Ett sjomansödc. Roman.
77. August Lundin. Slottets hemlighet. Roman.
78. Ernst Didring. Vilsna vandrare Berättelser.
79. Betty Marie Ahlberg. Lilla Fransyskan. Roman. 2:dra uppl.
80. Wilma Lindhé. Ragnhild. Roman. 2:dra uppl.
81. Anna Baadsgaard. Kampen för lyckan. Roman. 2:dra uppl.
82. John Bratt. Spökhistorier.
83. Ulla Linder. Jesper Hake. Roman.
85. Malvina Brakenhielm. En skandal. * Roman. 2:dra uppl.
85. Mari Mihi. Signy. Stockholmsroman.
86. Maxim Gorki. Uarjenka. Roman
87. Sigge Strömberg. Den ljusa skalpen Nya präriehistorier.
88. Waldeck. Huller om buller. Humoresker.
89. Albert Gnudtzmann. Matts Brilles herrgård. Humoristisk sommarbok.
90 Gustaf Janson. Höfdingen. Novell.
91 Sven Elvestad. Ångesten.
92. Hermann Jensen. De fördömdas brigad. Roman.
93. Harald Johnsson. Göingelif och annat lif.
94. Viva Réenstierna. Nils (Vanes hustru. Roman.
95. En Hälsinneflickas saga. Svensk originalroman.
96. Erik Nyblom Mac . Omkring Golfströmmen. Berättelser frän Nordamerika och Vestindien.
97. Bertha Theorin. Ett samvetsäktenskap. Roman.
98. C. Aug. Cederborg. Amatördetektivens första bragd. Detektivroman frän Stockholm.
99., Sigurd Dahllöf. Storstygcen. Vänerhisto ier och Värmlandsnässkisser.
100. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Gretchen. En ung kvinnas rom.
101. Stein Riverton. Asbjörn /Kagsjakt. Detektivroman.
102. C. N. & A. M. Williamson. Motor/lickan. Rom an.
103. Harold Mc Grath. Ett hittebarn. En hofroman.
104. Malvina Brakenhielm. Vaja. Rom.
105. Lebhens Harding Rogers. Draktrusten. En rikedomens roman.
106 Gordon Holmes. Rosendrottningen eller affären de Bercy. Detektivrom.
