En flaska vatten för gamla mynt

Jag har en skattkista hemma, full med pengar från hela världen. Då och då gräver jag i den och plockar fram mynt som jag kan behöva på resan. Nu senast har jag grävt fram lite Bath, till omgivningens häcklande förskräckelse. De retar mig för att de mynt som jag hittar ibland är för gamla. Men skrattar först som skrattar sist: På Bangkoks flygplats blev vi törstiga men det var bara jag som hade mynt nog att köpa mig en vattenflaska. En del av mynten var tydligen ovanliga, för expediterna samlades runt oss och oade och aade och pekade högljutt.
Det är gott med vatten på egen flaska, köpt med pengar från den egna skattkistan.

Prylhörnan: Inga poletter trillar mer ner

Vart tog alla poletter vägen? I mina pengakistor hittar jag då och då pengar som inte är pengar utan bara ser ut som det. Poletter. Vad jag kommer ihåg behövde man det för att spela på enarmade banditer, åka katarinahissen eller ta en tur på djurgårdsfärjan. De enda poletter jag ser idag är när jag ska snabbtvätta bilen själv, och då kommer de från Norge.
Vi kanske inte behöver poletterna, nu när vi har guldtian. Det är den som vi stoppar i automaterna, i varukorgen, i tvättmaskinen. Vi får ändra på talesättet och konstatera att “aha, nu föll guldtian ner”.

Den magiska tian

I veckan var jag på tippen med den gamla soffan. Vi hade lagt ut den på blocket för 50 spänn om någon ville hämta den, men ingen ringde. Dvs ingen ringde förrän den låg underst i tippenlasset, och för 50 spänn lastar jag inte om ett tippenlass. Den hade dessutom tidigare legat upp och ner utanför grannens välansade rabatt, och när jag drog den vidare mot släpkärran, rullade en tiokrona fram, och en tioöring. Tiokronan fattar jag, men var tioöringen kom ifrån fattar jag inte.
Dagen efter var det dags för ett nytt tippenlass, den här gången med en torktumlare och 25 års varianter av slalom, tur och telemarksskidor för precis alla åldrar. Och skostorlekar. Med tillhörande skor. I fyra upplagor.

Torktumlaren tumlade också runt innan den kom upp på flaket, och ur rullar åter en tiokrona och en tioöring. Det ser ut som en pappa med barn. Så på två dagar har jag fått en hel liten pengafamilj. Hur ska man nu tolka det här?
Är det ett tecken, ett tiotecken? Från vem? Varför?
Det är 2010 i år. Det behöver jag ju inte påminnas om, annat än som en vink om att tiden går och man kanske skulle fylla den med väsentligheter. Är det någon som vill att jag ska betala ett tionde till något? Säger årtalen på mynten något speciellt? Kom gärna med förslag.
Under tiden tar jag det som en hälsning till min kreativitet, och en uppmaning om att göra något åt livets tioöringar, en gång för alla.
Det kan ju bli en saga.
Det var en gång en gammal gammal kung som bodde i ett gammalt gammalt slott med sin vän det lilla trollet Umpa Bumpa. En dag …

Tioöringarna har dykt upp tidigare i mitt liv.
Här kan du läsa om några andra tioöringar som rullat förbi som vattnet under min livsbro.

Penningtvätt med citronsyra

Jag har hittat en gammal portmonnä med snus och pengar i. Snuset är antagligen orsaken till att många av kopparpengarna i den slitna portmonnän fått en grön färg, som dessutom kladdat av sig på silverpenningarna. De har ärgat igen, därinne i mörkret. Portmonnän har legat orörd sedan 1955, för det är datumet på de nyaste, skinande mynten. Det äldsta myntet var från 1794, ett gåvomynt från Gustav den fjärdes tid.

Den gröna färgen på silvermynten gick att peta loss om man pillrade lite, men den ärgade kopparn var ett värre problem. Dock finns det en lösning, både för mynt och andra kopparföremål.
Blanda en matsked citronsyra, (finns bland kryddorna där du handlar mat), med två matskedar såpa eller annat tvättmedel. Spä ut det hela med en liter kokande vatten och doppa ner kopparn. Efter några minuter är ärgen borta, och du kan putsa upp ditt föremål, om det inte är ett mynt. Många tycker det är charmigt med smutsen på de äldre mynten. En del använder HP-sås, andra lingonsylt men Häxans putsmedel går ju också bra.
Har du bara några få mynt så kan du ju använda teskedar och deciliter istället.

Den tomma skattkistan fylls på

Skattkista

Som ett magiskt nummer, förvandlades 1 shilling från Kenya med Kenyatta på, till 1 krona från Sverige med Gustav VI på. Två statsöverhuvuden, eller ska vi säga mynthuvuden, som jag dessutom sett i verkliga livet. Skattkistan fylls på. Till höger ska det bli tomt, till vänster fullt.

mynt

Senare idag hamnar ytterligare 57 kronor i den nystartade skattkistan för framtida behjärtansvärdhet. Nu rullar det på. Och om någon är intresserad av en mer utförlig berättelse om skattkistan, så finns den att läsa, den med.