Oh, ett sådant blåsväder. Visserligen västanvind, som är “bästanvind”, men ändå förfärlig. Barren dröser av tallen utanför mitt fönster, och det dånar och sjunger i trädkronorna. Och på sjön gå stora vågor med “vita gäss” och blommorna gunga fram och tillbaka i det starka luftdraget. Men annars är det en fin dag, soligt och vackert.

Igår satte jag upp fågelbon i ett par träd. Kerstin höll i stegen, medan jag klev upp och hamrade fast dem. Och sen var jag ute på vägen och “rejsade” undan en del småbuskar. Resten skall jag ta sen det är inte värt att ta för märkbart mycket på en gång. På eftermiddagen var Ingeborg Herlitz härute och tittade på trädgården. Och likt alla andra, föll hon förstås i hänryckning över den underbara clematisen. Hon for in med 8-båten, och sen satt jag och läste som vanligt hela kvällen. Hu, vad det blåser!