Härligt vinterväder. Frost, snö och is, åkning i Stora Liden. Gräsligt skoj. Flera kvällar ha vi varit med Ahnfeltarna och åkt. En kväll hamnade vi på ett café vid Linnéplatsen klockan halv 12 på kvällen. Du milda värld ett sånt liv vi förde! Och i fredags voro vi tre jämte Maja och Eva bjudna till Bartold. Så var det Torsten, Arvid, Sigge och Folke Jansson. Bartold bjöd på allt möjligt gott och så satt vi och spelade “Rödskägg” så länge, att Eva försummade sista vagnen till Kviberg. Och då tog vi, våra tokingar, och bilade 8 stycken ut till Kviberg. Vi måste förstås sitta i knä på pojkarna, för att få plats. Jag satt i Arvids. Klockan halv 2 kom vi hem och fick naturligtvis en allvarlig, välförtjänt tillsägning av pappa.

Ja, jag ämnar då aldrig mer ge mig ut på något dylikt. Nu har det blivit ett sabla bråk med Eva här. Det är så omständligt så jag orkar inte beskriva det. Jag ger förresten sjutton i alltihop. Nu skall jag skriva till min älskade Gretel.