Kampen mot p-vakterna fortsätter. Ska man lägga i 40 spänn för fem minuter utanför terminal 2 på Arlanda? Nej, det är för mycket. Om P-nissarna kommer, då får man väl åka ett varv, eller se ut som om man lastar i eller ur. Och ett varv till. Och ett varv till. Och hoppas på att väsklastarna är på gott humör så det inte tar en timme vid bandet för de som ska hämtas. Med mobiler kan man ju tajma det hela rätt bra.
Nu när maskrosorna blommat och blommat ut, är det dags för lägenhetsvisningarna att slå ut i full blom. Rondellen i Frösunda svämmar över av pilar till trivsam tvåa, fräsch fyra, enastående etta och trevlig trea. Och till helgen fylls gatorna av ett lämmeltåg människor med tidsscheman i händerna, på jakt efter ett nytt boende. Skönt att man har lämlat färdigt sedan ett år tillbaka.
Häromdagen fick vi en guidad tur av Hannes i gamla stan, med inriktning på den finska anknytningen. Mycket intressant, och guiden själv var föredömligt synligt klädd med ett stort paraply, som sig bör. Lätt att följa i vimlet. Med början på den vackra gården innanför finska kyrkan med önskefontänen och Stockholms minsta staty, vandrade vi genom blodbad, munkkloster, författarbostäder, smalaste gatan och fram till storkyrkan. Och överallt fanns det en “finnish connection”.
Idag lyckades jag få till det med muminmamman i skummet. Det skulle egentligen bli mönstret av en treklöver, men jag har inte nått dithän att jag kan bestämma hur mönstret i skummet ska se ut. Än. Det blir i alla fall något. Med själva kaffet är det inte lika självklart. Visst, det är enkelt att bara ta en kapsel och sätta in i maskinen, men … vilken kapsel ska jag ta? Och ska jag ta halv halv kopp, halv kopp, hel kopp och hur mycket mjölk ska jag blanda ut de olika kaffevarianterna med? Idag blev det Rosabaya de colombia, den ljuslila färgen. Intensitet 6, fruktig och balanserad, hel kopp med ouppvärmd grön mjölk utgångsdatum imorgon. Skummad med skakningar i plastmugg, eftervispad med gaffel och överskyfflad med tesked. Godkänt.