Mitt frustånd tycks sannerligen inte ha inverkat fördelaktigt på lusten att föra dagbok. Jag ser med bävan, att mina sista anteckningar härleda sig från den 26 januari! Snart tre månader sedan! Och jag, som sannerligen haft fullt upp att fylla ett otal sidor med.

Att börja med vill jag närmare beskriva hur vi inrett oss här, vilket jag ej hann med sist.Tamburen är enkelt och smakfullt möblerad med Kalles gamla präktiga, nedärvda björkchiffonier.

Mitt rum. Tapeter blommiga och randiga i gråblått och skärt. Inte alls dumma.
Tavlor: “Im Paradise” i guldram, som troget följt mig sedan mitt 19:de år, då jag fick den i födelsedagspresent av Naemi. Etsningen “Lidingö väderkvarn”, svart,smal ram, gammal present från Eric Ericson. “Den gamla schalen” i mörkröd ram, därunder Rut Pauli, Greta Anneld, Margit Kjellenberg, Marta Jonsson, Helga Lindell och Torsten Husén i en lång ram. Bauers förtjusande lille fattiga gosse i oval bred guldram, “Kungen av Rom” (lysningspresent av Eva och Olle) i oval, bred guldram samt ett landskap, som går utmärkt mot tapeterna, av Josef.

Gardiner, vit voile med infällda spetsar. Två fönster. Draperier: mellanblå shantung.

Möbler: Vita, modell “Lyran”. Mellan tamburdörren och ett av fönstren toilettbyrån med en stor, oval spegel i vit ram över. I taket framför fönstret en grönskande hänggväxt. Sedan en stol och så ottomanen, med överkast och kuddar i samma slags tyg, varmed möblerna äro klädda, nämligen gobelin med blommor, fåglar och hjortar i gråblå tegelrödmörkbrunvioletta schatteringar.

Över ottomanen en hörnbokhylla. Framför nästa fönster en karmstol och framför denna och ottomanen, ett bord. I nästa hörn sekretär, på vilken stå “Skandialampan” samt fotografier av mamma och Kalle i ovala guldramar. Där framför en taburett och bredvid en stol. Sen dörren till Kalles rum, så en stol, därpå kakelugnen, en stol, garderobsdörren och så äro vi vid tamburdörren igen.

Lampa i taket, skärm av siden med gråblåskära blommor på cremefärgad botten. (Eget fabrikat)

Dukar: på toilettbyrån vit moll broderad med brokiga små blommor och blad, på bordet rund duk på grovt linne med mörbrokigt blomsterbroderi. Båda inköpta på Vita Bandets basar i höstas. På bokhyllan förutom böcker en del keramikpjäser, och i sekretären skrivställ av målat porslin. På toilettbyrån: kristallgarnityr. Matta: stor Kidderminster i gråblåskärtgröntbrunt blomster och fruktmönster.

Kalles rum.
Vid inträdet från mitt rum. Tapeter, synnerligen vackra i mörkblått. (Mamma och jag satt upp dem).

Tavlor: Mitt porträtt i olja. En fotografiförstoring av mamma och mig, då jag var c:a 1 och ett halvt år. 4 etsningar: Motiv från Hammarbysjön, Uppsala slott, Vinterstycke och Motiv från Visby, alla lysningspresenter. Dessutom Kalles sabel med Karl XII:s dödsmask under och 2 gamla gevär.

Möbler: Mellan dörren och fönstret (hörn) skrivbordet, på andra sidan fönstret, i nästa hörn först en länstol, så ottomanen med överkast, bakstycke och kuddar i mycket vacker imiterad kelim. Därframför rökbord med skiva och uppsats i hamrat koppar, så åter en länstol och därefter i tredje hörnet bokhylla, så köksdörren, en stol och i fjärde hörnet kakelugnen. Möblerna i mörk ek, stolarna klädda med mörkgrönbrunmelerad gobelin i fruktmotiv.

Lampa i taket fyrkantig skärm av grönviolettsvartvitt siden med pärlfrans (mitt fabrikat). Bordslampa i keramik i salamandermotiv med grön kupa av bömiskt glas. (Lysningspresent av Tolle). Handarbetad. Qch på skrivbordet svart sidenrips med broderi av brokiga blommor. (Mitt fabrikat). Dessutom på skrivbordet en del fotografier av mig, en silverpokal o.d. På bokhyllan två urnor och en skål i keramik. Matta stor Kidderminster i rödblått mönster.

Gardiner: Hemvävda vita med rutgarnityr. (Lysningspresent av Ingeborg.) Draperier: Mina vackra på linne med hålsömmar och brokiga buketter.

Köket.
Väggarna grönlaserade. Till höger om dörren från Kalles rum väggfast skåp i 2 avdelningar. Där bredvid fönster med symaskin framför. Så en stol, hörn, en stol, soffa framför fönster med slagbord framför, skafferi (hörn) stol, dörr till tamburen, tvättställ, diskbänk och vedbänk (hörn)spis, en stol.

Möblerna målade och lackerade i mörkt blågrönt. (Eget verk). Gardiner vita med gröna bårder. I en rad runt väggarna litografier av Sveriges konungar. Över diskbänken kryddställ, över tvättstället handdukshylla med två japanska kryddburkar och en väckarklocka. På skåpet hamrad kopparbricka (lysningspresent från Hilding och Erik Eriksson) silvertallrik (från Maja Jansson), silverask (från Vilhelm Nilsson, Solberga) kopparservis, kristallkorg, (från Ljungströms).

Dukar: på slagbordet vit vaxduk, på symaskinen crÉmefärgad ripsduk med blomsterkorgar i hörnen (present från Naemi), på skåpet vit linneduk med mellanspets med ifyllda blommor (från Vivi Lindelöv).

Ja, detta var i bottenvåningen, den inredda delen. Från tamburen går en trappa upp till vindsavdelningen, en stor präktig vind, där nu diverse packlårar, koffertar o.d. förvaras samt ett litet näpet rum, där jag nu snart skall börja göra iordning, ty till sommaren kommer familjen hit ut på sommarnöje. T.v. ha vi där en nätbottensäng, ett gammalt av Elvine inköpt spelbord samt en karmstol och en vanlig stol, som ej få plats i mitt rum. Mycket mer möbler behövs där ju inte, men det måste ordnas med mattor gardiner, dukar o.d.

Nu har jag gett en tämligen detaljerad, saklig beskrivning över vårt lilla hem. Att beskriva den prägel av hemtrevnad och det där “osägbara” som vilar över ett lyckligt hem, det kan jag ej i ord. Sådant kan man blott känna.

Alla bekantingar, som då och då titta ut till oss om söndagarna, trivas så bra och tycka vi ha det förtjusande. Och vi spela på luta, fiol och flöjt, sjunga, skämta och prata, så tiden går alltid så fort till klockan 9.01 då sista tåget till stan obönhörligt går.

Visserligen har tiden blivit litet lång för mig härute ibland om förmiddagen jag har ju alls ingen att umgås med. Bara jag kände några trevliga människor här, skulle det vara idealiskt. Jag trivs så bra på landet. Jag tycker så mycket om träden, ängarna, bergen, sjön och ån, hönsen, som sprätta i sanden utanför, doften av mylla och ladugård, småfåglarna, som nu hålla koncert hela dagarna och den härliga friska luften. Sista veckan har det varit så ljuvligt solskensväder, nu börja trädens knoppar att slå ut, och på bordet har jag en stor bukett vitsippor, som vi plockade på vår eftermiddagspromenad häromdagen.

Ack, jag längtar så mycket till den härliga, varma sommaren med all dess grönska. I nästa månad skola vi börja ordna med sådd av blommor och grönsaker på de jordbitar vi få bruka. Det skall bli roligt.

Tråkigt nog har jag de sista månaderna varit ganska krasslig. Dock bär jag med jämnmod allt detta illamående, ty det bekräftar ju blott, att en av de ljuvaste och innerligaste önskningar ett ungt par kan ha, skall gå i uppfyllelse – jag skall bli mor. Det är så underbart att tänka på det lilla liv, som nu danas inom mig. Att jag verkligen skall få uppleva detta under. Att få en liten älskad baby att vårda och fostra.

Ack att det blott får gå sin gilla gång – att jag får den outsägliga lyckan att skänka min Kalle en liten gosse eller flicka någon gång i höst! Förut önskade vi alltid, att det skulle bli en gosse och han skulle heta Torbjörn. Nu vilja vi lika gärna ha en liten flicka, som skall heta Florence efter sin mamma. Ack det kära lilla pyret, antingen Du nu blir gosse eller flicka
vad vi skola älska Dig!!

I mitten av mars beslöts det att Kalle skulle resa till Berlin för att å tjänstens vägnar studera Museum für Meereskunde, och jag fick följa med. Den 19:de mars avreste vi med nattåg söderut. På morgonen voro vi framme i Malmö, där vi fingo byta tåg till Trelleborg. Så var det färjan över till Sassnitz. Illamående var jag ju redan förut och på färjan blev jag nästan medvetslös av alla uppkastningar.

Det gick dock över, sedan jag fått lägga mig i en koj. Snart döko Rügens kritklippor upp och vi satte foten på tysk jord i Sassnitz. Här var det mycket illa ordnat med pass och tullvisitation, så vi fingo stå i kö i timtal…