Fredag den 24 januari 1919. Mycket att göra nu, må Du tro.

Titta, såna “svajiga” nior jag lagt mig till med Du! Dem lärde jag mig då jag “lade upp” min nya agenturliggare i Skandia. Där stod tryckt 19.. ser Du, och så försökte jag rita till ett lika fint 19 och det blev så snyggt att jag genast apterade de nya niorna.

Apropos Skandia, där är det mycket att göra nu, må Du tro. Hu, jag vill inte tänka på allt, grafiska listor och massor av utanordningar, föredragningar långa som de värsta. Sist va’ de 10 (tio) sidor i föredragningsboken mot 4 á 5 högst förr i världen!) cirkulär, priser, uppgift om taxering och bokslut, reseräkningar etc. m.m. o.s.v. Men – jag får väl gripa mig verket an och göra mitt bästa, så går det nog bra.

Idag har jag varit mycket inne på “anskaffningen”, där Herr Husén just huserade som värst med en söndrig skrivmaskin. Du må tro den stackars skrivmaskinen gav anledning till haranger! Men S.A.S.K:s kassa firade triumfer – en hel krona fann sin väg ner i det stora röda leräpplet. Det var visst ganska länge sedan jag uppvaktade Dig med något meddelande, så jag får väl beskriva mina öden och äventyr på sista tiden. Det har varit ganska mycket festande.

På fredag i förra veckan var pappa och jag på “Kungsholm” och sågo “Bankrutt”, ett ganska rafflande, men inte så dumt stycke. Jag hade visserligen sett det förut på “Röda kvarn” men det hindrade inte att jag tyckte att det var riktigt bra.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926