Lyckligt och väl installerade i vårt nya rum. Oh, hur bra vi ha det här! Vi kunde knappast fatta, att vi verkligen fått ett så utmärkt rum, förrän vi nu äro här.
Flyttningen var ju ganska besvärlig förstås. Naemi, Rut och jag foro väl fram och tillbaka en 10 ggr mellan Drottninggatan och här, och hade med oss så mycket vi orkade släpa varje gång. I lördags flyttade vi så möblerna. På natten låg sen Naemi och jag på golvet och Rut på sängkläder, lånta av tant.
Tidigt på söndag morgon reste fru Jantzen och vid 12-tiden infunno vi oss för att ta vårt nya rike i besittning. Sedan arbetade vi intensivt hela dagen på att få iordning här och på kvällen hade vi riktigt fint.
Den 1 oktober var det Naemis födelsedag och Rut och jag voro förstås uppe och gratulerade med kaffe på sängen och “Lucia heter denna dagen”. Ack ja, den gamla kära “Lucia”. När vi voro små och gingo i Ljunggrens privatskola i Göteborg hade vi en gång en luciafest, utklädda i vita klänningar (eller nattlinnen) med lingonris och lummer i håret, och avsjungande “Lucia heter denna dagen, och firas med välbehag, med kaffe och med dopp faderallanlej, består av katter blott”.”Lucia är blott en gång om året i dess rund, Du väckas skall ur sömnen opp och höra på vår sång”. Så lyder denna enkla Luciasång, som vi sedemera har apterat till födelse- och namnsdagssång och som aldrig får saknas, då någon av oss fyller år eller har namnsdag och väckes med kaffe på sängen. Ja – det var Luciasångens historia.
På onsdag eftermiddag hade Naemi kaffebjudning för tant, som bakat en härlig krans, Maja, som gratulerade med hushållssaker, fru Pannfelt från stenografbyrån, som sänt blommor och Elsa, som köpt ett trevligt slipsband med “dingelidong” av pärlor. Från Göteborg hade anlänt en korg full med det ljuvligaste bakverk vetelimpa, kringlor, sockerkaka, ringar etc. Må tro att det smakade mums!
Vi är alldeles överförtjusta över vår lilla kokvrå, som verkligen är innerligt behändig. Fru Janzen hade inget ljus därute, men det har herr Andreasson hjälpt oss att montera in, så det är så fint som helst. Vi trivas alldeles utmärkt här. Nästan jämt tänka vi på vårt kära lilla hem här, och alltid, då jag är ute spejar jag i butiksfönstren efter något användbart för kokvrån eller så.
Vi har redan köpt en hel del kastruller, gafflar, skedar, tallrikar, glas etc. På morgnarna koka vi oss alltid något att dricka, innan vi ge oss av till knoget. Att jag nu har 25 minuter promenad i stället för 10 är bara trevligt.
