Fredag en 22 september 1916. En rent av magiskt vacker syn.

Inflyttade till stan. Reste in igår, torsdag. Först gick jag och hämtade Naemi, och sedan gingo vi och hämtade min dräkt. Den är verkligen mycket chic. Kort vid kjol, kappa med hög krage, violett sidenfoder och trevligt skört. Den gör sig utmärkt.

Vi gingo sedan direkt till Sturebiografen för att se Barcklind. Efter diverse annat “moj” kom äntligen “Ministerpresidenten”, där han spelade huvudrollen. Stycket var urfånigt, men Barcklind var ju så pass skön, att det var uthärdligt.

Sen gingo vi och tittade på gymnastiken. Men vi pratade inte alls med några där, kom just som det hade börjat och gick innan det var slut. Satt på läktarn. Löjtnanten hälsade uppåt förstås, men blev nog ganska snopen, då vi gingo utan att prata något med honom. Vi hade stämt möte med Eric utanför “Kristallen” klockan 9, och sen gick vi på “Fenix”. Vem sitter väl där, när vi kommer “inledande” vid halv 10-tiden, om inte notarie Forsberg med två andra herrar. Hälsade och grinade förstås. Och pratade förstås om mig, så den av herrarna, som hade utsikt till vårt bord, tittade på mig och småskrattade flera gånger.

Dom gick snart, men när vi, jag för att ta vit vagn vid Nybroplan, senare kom gående Birger Jarlsgatan ner, mötte vi honom väl där. Idag har jag varit hos Naemi och dessutom sprungit en del ärenden. Bl.a. köpt ett par utsökt stiliga blå handskar för att komplettera dräkten, samt Elinor Glysis härliga bok, “Three weeks”, på originalspråket.

I eftermiddag har jag packat upp min koffert och ställt iordning alla saker, så nu ser det riktigt hemtrevligt ut här. Och så har jag så härliga blommor, rosor, violer, chrysantemum och godetia. Nu har jag den förtjusande utsikten över Riddarfjärden med glimrande ljus kring stränderna framför mig igen. En rent av magiskt vacker syn. Klockan slog nyss åtta i kyrktornet, och som doktorn kom hem för en stund sen, får jag väl snart gå in och ta itu med tidningen e.d.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926