Tisdag den 20 juni 1916. Jag behandlar mitt hår med cognac och ricinolja.

Oh, Du milde! Ett sådant väder!!! Ja, det är verkligen horribelt. Imorse vaknade jag klockan 7 och hörde hur regnet smattrade mot plåttaket tätt över mig. Klockan 9 gick jag upp, och nu är klockan 10, och det regnar lika hopplöst. Är alldeles övermulet och totalt vindstilla. Oh!!!

Men jag är glad ändå. Ty, till fredag komma mamma, Rut och Lillan hit. Oh, vad det skall bli roligt!! Bara vädret blir bra till dess. Det är ju midsommar då. I söndags var Naemi och fröken E härute på förmiddagen. Fröken E. var ju alldeles överväldigad, och tyckte, att här var fullkomligt bedårande. (Oj, vad det häller ner.)

Notarien var som vanligt ute till middag. Igår hade doktorn middag för två av sina studentkamrater, och jag hade bett att få fara till stan, så jag gav mig iväg just som gubbarna kom. I stan var jag med Naemi och Rakel ute och åt sen kväll med dem. Nu har jag börjat behandla mitt hår med cognac och ricinolja. Det är smaskigt, men jag är alldeles tvungen att göra något för håret, som formligen “dröst” av mig. Hoppas att detta hjälper.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926