Och nu ha vi lämnat 1915 bakom oss. Farväl, du gamla år. Jag kan blicka tillbaka på Dig med nöje och glädje, men på samma gång utan sorg och saknad. Lugnt och behagligt, liksom alla mina år har du förflutit. Och vad jag nu undrar vad 1916 har i sitt sköte? Skall också det förflyta i lugn och stillhet? Skall jag ej heller under mitt 21:a levnadsår få erfara något stort och omskapande? Tänk, om man visste.

Nyåret har kommit med blidväder. Det droppar och plaskar så vemodigt från taken, då och då kommer en stor snökaka nedramlande, och markens snö blir smutsig, smörjig och rinner bort. På nyårsafton voro vi, som sagt, hos doktorinnan B. Och det var angenämt. Vid frukostbordet fingo vi små behändiga nyårsklappar. Sålunda begåvades jag med en doftande liljekonvaljetvål, en söt liten fickalmenack och en ännu mera söt nasse med knorr på svansen.

Hemkommen vakade jag in det nya året med att läsa ut Florence Barclays “Doctor Dick”. Den tyckte jag inte var något vidare. Nu på nyåret har jag beslutat att anteckna alla de böcker jag kommer att läsa under 1916. Det kan ju vara roligt att veta. På nyårsdagen voro Naemi och jag först på en promenad utåt Djurgården. Därute åktes det kälke värre. Såg så roligt ut. Så var Naemi med mig hem och åt middag här och på kvällen voro vi på “kinne” Regina och såg “Askungen” m.m. Ganska bra. Och nu är klockan 9.15 på annandanyttår, och jag vet faktiskt inte vad jag skall hitta på att göra idag.