Onsdag den 14 januari 1914. Vi gick “skråbuker”.

Aj, aj, vad jag var illa ute i går. Jag hade varit ute på boden med två brev och då jag kom tillbaka hade jag förfrusit två tår. De voro alldeles kritvita och okänsliga. När jag hade gnuggat med snö en lång stund kvicknade de äntligen till. Det var riktigt hemskt.

På kvällen igår hade Gerda och jag klätt ut oss och gick “skråbuker”. Vi hade väldans skoj. Först var vi inne på boden och Kalle tittade så, han undrade nog va vi va för ena. Tror inte att han kände igen oss. Sen voro vi på Nytomta, där vi skojade väldeligen och undfägnades med kaffe. Och därefter va vi i Nystuga och på bägge ”Bergen”. Överallt skrattade de väldigt åt oss. Vi måste ha sett ljuvliga ut, jag i “flikerock” renskinnsstövlar och kolossala vantar samt lång pipa, Gerda i en urgammal blus och kjol och dito hatt. Ja, de va humor.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926