Detta skulle vara dagbok!! Och nu har 2 månader gått sedan jag skrev i den. Jag är glad för att jag inte skrivit. För det skulle ha blivit så gräsligt mycket trist, mörkt, förtvivlat och tråkigt. Men nu – sista dagen jag är här – säger jag, att resan hit varit det största misstag och jag aldrig förut haft så tråkigt.

Men nu i fredags kom pappa hit och då blev det ju mycket bättre. Han, farbror Stålhammar, (förtjusande rar) och jag var i söndags till Bergsforsen i lndalselven. Det var en trevlig tur. Och idag reser jag till Alby för att sedan fortsätta söderut. När jag tänker tillbaka på denna tid, är det så obeskrivligt tryckande tråkigt. Jag förstår inte hur jag har härdat ut såpass länge. Hela veckan med städning, disk, handarbete och så på söndag någon tur till Idas medelmåttigt trevliga väninnor. Ingen förståelse på något sätt. Tvärtom! Hu!!! Åh, vad jag är glad över att komma hem! Och resa ut till Hälsö, bada härliga, salta bad, hjälpa mamma, leka med ungarna och ha det ljuvligt. Ja, nu skriver jag inte mer, ty min bedrövliga Sundsvallsvistelse den är nu snart slut.