“Vad det i alla fall är gudomligt härligt att leva fjärran från all konvenans! Men det kan nog vara farligt. Och Gud vet, hur det hade gått, om jag inte trots allt, behållit huvudet kallt!! Det var ju så förfärligt varmt, så vi sovo där i enklaste paradisdräkt i samma säng, fast sammanslingrade!! Men Kalle var dock jämförelsevis lugn han med, om man tänkte på hur lätt och lekande han förut tagit flickorna i besittning!! Usch då!
Och sedan vi morgonen därpå hade lagat en sista avskedsmåltid, gjort iordning i stugan, badat och knäppt ett par plåtar, lade vi ut från land och tillvinkade den kära “Hyddan” en sista hälsning. (Jag hoppas det inte blir någon bekant, som framkallar de där plåtarna, ty han kunde nog få en underlig uppfattning om vårt sätt att kläda oss.
Naemi och jag i byxor och linne, och pojkarna i bara byxor. Kalle t.o.m. ibland bara simbyxor!! Vi måtte tagit oss härliga ut, där vi klevo omkring!!”
Jag har alltid undrat hur det såg ut när mormor och morfar såg så där härliga ut. Med hjälp av AI kommer jag närmare sanningen.
