Man går ut ur sin dörr, ner för sina trappor, snörvlar in morgonförkylningen, känner om plånboken är med och hör något som rör sig innanför ytterdörren i bostadshuset. Det rör sig liksom lite annorlunda.
Så, när jag kommer ner i farstun, dyker den här mannen upp.
Han har en nätt liten ryggsäck på ryggen, rena vita byxor och en svart jacka. Lite orakad. I fickorna på de vita byxorna, som på något sätt ska ge intrycket av att vara målarbyxor, har han hängt såna här namnlappar som man får på kongresser. För säkerhets skull har han hängt en i jack-kanten också.
När jag kommer och säger hej, mumlar han något och försvinner ut ur ytterdörren. Namnlapparna viftar i svajet när han går.
En skum man, han kändes utklädd. Inom mig undrade jag vad han gjorde där och reflexmässigt tog jag en bild när han gick, allt fortare, åt ett håll dit han inte räknade med att jag skulle gå, och han hade rätt.
Fortfarande undrar jag vad han hade för planer för dagen. Det är ju i och för sig Halloween.
Det kanske var det han gjorde i trappen i morse? Gick runt i husen, klädde ut sig och skrämdes lite?
“I år är jag….skum målare! Buh”.