Idag är det onsdag igen. Spelonsdag. Så då får man besök och planerna är redan lagda. H vet precis vilka figurer han ska hämta, vilka banor som ska klaras och hur mycket poäng han ska samla in.
Stenkoll.
Genom sociala medier, med mobilen, är det också lätt att hålla koll. SL:s realtidsinfo visar när bussen kan komma fram och ett vanligt MMS talar om att nu åker bussen. Jag checkar in med foursquare för att visa att jag är på plats, och slänger in en bild också som visar att det inte regnar vid framkomsten. Så får jag en bild där H kliver på och jag kollar än en gång ankomsten. Så kör jag en liten bambuser direktsändning för att visa direkt när bussen kommer och avslutar med ett framme via Whatsapp eller SMS.
Stenkoll.
Popcorntime.
Nyligen hittade jag en svartvit negfilm i en bortglömd låda, och där fanns den här bilden från sommaren 1952. Det tog ett tag att hitta den exakta platsen där den var tagen, men jag visste att det var någonstans i Solna. Återstod att leta efter en stenmur i en svagt lutande nedförsbacke, och där fanns den: Tottvägen 14A. Jag har faktiskt något enstaka svagt minne av de där promenaderna, där jag tittar ut från en bro på bilar som åker nedanför mig. En sådan gata finns inte långt härifrån, för övrigt. Träden på vänster gångbana har man tydligen kapat, men på höger gångbana finns de kvar.
När du går ut från Solna centrum, liksom på baksidan, så hamnar du i en park med gångvägar åt alla håll. Går du sedan uppåt hela tiden, så kommer du till en liten bergknalle med utsikt över Råsundastadion bland annat. Berget är fullt med krossat glas och tomma ölflaskor, så det verkar vara populärt att sitta däruppe och öla. 29 juni 1958 kl 15.00 stod jag här senast, det var VM-final och Brasilien vann med 5-2 över Sverige. Jag satt på pappas axlar och såg delar av plan, hörde vrålet från 50 000 människor och på det sättet sparade vi 12 spänn som det kostade på ståplats. Sen dess har de byggt läktare så planen är helt osynlig här uppifrån.
Tänk att man kan bo ovetandes på ett ställe i tio år, och sedan bara ta en promenad på en kilometer och upptäcka det här; Skirgöl – Den skinande och skimrande sjön. Ännu en sjö att kvällsdoppa sig i, och blir man för trött så finns det till och med ett skydd att somna under. Tryserumsleden, som är en del av Östgötaleden, växer till sig med utsiktspunkter, naturscenerier, grillplatser och bad. Helt plötsligt finns det en hel bygd att upptäcka, det är bara att följa de orangea prickarna.
Rabatten är för tillfället speciellt lockande för alla fjärilar. Det är som om blommorna får liv och hoppar över till varann. Blåvinge, citronfjäril, nässelfjäril, Hagtornsfjäril, påfågelsöga. De finns alla där. Här kan du se liten filmsnutt hur det ser ut i verkligheten.
Du når mig på mailinfo@arhammar.se.
Min blogg fyllde 20 år den 10 mars 2026. Här finns runt 4000 bilder och 3200 texter, inlägg som jag försöker ge ett bättre hem anpassat för framtiden, allteftersom jag fortsätter med nytt material och uppdatering av bloggen. En hel del är gjort, mycket återstår. Precis som det ska vara.
