Det händer en hel del på Ålands hav! Saxofon, solnedgång, luftakrobater. Och medan båten smeker sig förbi skärgården på armlängds avstånd, äter vi det som förut kallades för smörgåsbord men som numera går under namnet buffé. Krydda allt med shopping till relativt bra priser, lite uppträdanden då och då samt merparten familjepassagerare, så får vi en väldigt behaglig Helsingforsresa.
“30 september 1966. Är idag i San Francisco. Mycket imponerad av Cablecars, chinatown och luftigheten. Allt väl med mig, men här är det demonstrationer. Gunnar.”
Nu om någonsin passar det väl att visa det här vykortet, nästan 50 år sedan. Skulle jag skriva ett vykort idag så skulle det nog bli exakt detsamma, förutom demonstrationerna då.
Plötsligt dök det upp igen, vykortet som är alla vykorts moder. Hör jag ordet vykort, då tänker jag på rött, grönt och en blomsterklocka. Här är kortet jag tänker på. Om man kan dela in geologiska historien i olika åldrar, typ äldre och yngre krita eller Jura, så kan jag dela in mitt liv på samma sätt. Det här är från mellersta kambrium, som på mitt språk blir äldre plums, på gränsen till yngre aris.
Är man åtta år så kan 1420 meter upp vara ett litet Himalaja. Och det måste man ju skryta om, vilket går bra med ett kort som bara fanns att köpa på toppen 1960.
” Hej farmor. Vi har varit uppe på Åreskutan. Det var roligt! Den här stugan du ser, ligger på toppen. Det är nog mycket bevis. Anders. “
Nu är våren helt klart här. Ytterst lite snö kvar på gräsmattan.