Det är kväll i Öregrund. Nere i hamnen skränar måsarna lite extra. Om en halvtimme går nästa färja över till Gräsö, det står två bilar och väntar på att få åka med. När den gula färjan lägger till och släpper av två bilar som snabbt åker mot Östhammar och kanske Uppsala, då slutar måsarna att skräna. Man kunde tro att det skulle vara tvärtom.
Sommarstaden ligger fortfarande i vinterdvala, det ser igenbommat ut men man kan visst köpa pizza i ett av husen vid hamnkanten.
Det var inte länge sedan som vår kung, vår utrikesminister och massor av utländska ambassadörer besökte SIPRI i Solna. SIPRI, som fyllde 50 år, är ett oberoende internationellt forskningsinstitut som studerar frågor om fred och konflikter med tonvikt på nedrustning och rustningsbegränsning.
Forskningen på SIPRI bedrivs av cirka 25 forskare och forskarassistenter från olika länder. För närvarande är institutets forskning inriktad på följande projekt:
• SIPRI:s årsbok
• Euro-atlantisk säkerhet och rustningsbegränsning
• Väpnade konflikter och konflikthantering
• Icke-spridning av massförstörelsevapen och exportkontroll
• Kemisk och biologisk krigföring
• Militärutgifter och vapenproduktion
• Vapenhandel
• IT-projekt
Alla dignitärer gick in på det som förr var baksidan, men numera tydligen är huvudingång. Och det är förståeligt, för det som förr var huvudingång till signalregementets kanslihus, med ståtlig trappa ner mot äppelträdgården, har ruttnat ner till något söndervittrat och mossbeklätt.
Ett vykort från lärarinneseminariet i Rostad, grundat av skolreformatorn Cecilia Fryxell för “enkla flickor”.
“Kalmar Odengatan 13, 29 februari 1920. Tack för ert vänliga kort i jan! Är glad att ni är frisk nu igen och ute i arbete. Lycka till! Hjärtliga hälsningar.”
Underskrivet med oläsliga hälsningar från två personer.
Här hälsar en Tokyopappa till sin lille plumseman, samt Sonja, understruket. Men eftersom han inte var på plats fick Sonja heta Åsa istället.
Jag hörde koltrasten vårsjunga idag, och det inspirerade till ett blogginlägg. Efter lite research kan jag konstatera att fågelkvittret är lika välgörande som jag inbillar mig! Så här blev det, med bild och allt:
Är du mycket känslig för vissa ljud eller volymer? Gör vissa ljud ont i dina öron, ljud som andra ser som normala? Då kan du lida av hyperacusis, ljudöverkänslighet.
Det kan vara vardagliga ljud som ett gnisslande gångjärn eller en gaffel som skrapar mot tallriken när du äter. Eller ljudet från en dammsugare, som gör att det smärtar i dina öron.
Det uppskattas att cirka 8-9 % av befolkningen har någon form av ljudöverkänslighet, och den kan uppträda i alla åldrar.
Hyperacusis är också förknippat med tinnitus, där 40 procent av de som har tinnitus, också visar tecken på sjukdomen.
Hur vet du om du har hyperacusis?
Hyperacusis diagnostiseras oftast när du undersöks av en audionom. Sjukdomen verkar vara vanligare hos kvinnor och hos de som har kortvarig tinnitus, än hos män och de som har långvarig tinnitus. Några möjliga orsaker till att du fått sjukdomen, är att du utsatts för högt ljud, eller haft vissa inflammatoriska eller infektionssjukdomar. Ibland finns det ingen känd orsak till sjukdomen.
Hur behandlar vi ljudöverkänslighet?
Det finns inget botemedel mot hyperacusis, men viss behandling kan hjälpa. Enligt University of California San Francisco Medical Center, kan man med viss terapi hjälpa till att omskola öronen så de lättare tolererar störande ljud.
Andra behandlingar inkluderar användning av öronproppar för att skydda mot höga ljud, eller användning av speciellt programmerade hörapparater. Kognitiv beteendeterapi för att minska ångest i samband med högt ljud förekommer också som behandling, både när det gäller Tinnitus och hyperacusis.
En känd terapi för tinnitus och ljudöverkänslighet kallas för TRT – Tinnitus Retraining Therapy.
Enligt neurofysiologen Pavel Jastreboff är det upplevelsen av ljuden som orsakar lidande, inte själva ljuden. Målet med TRT-behandlingen är att minska de negativa reaktionerna på ljud, som t.ex. irritation och obehag, genom att vänja sig vid ljudet. Behandlingen kan ta lång tid och sker praktiskt så att man tillför omgivningsljud dygnet runt för att sänka det störande ljudets upplevda ljudnivå.
Stressa ner och träna öronen
Du kan också lindra ljudöverkänsligheten på egen hand, genom att dämpa din dagliga stress och se till att få egentid då du kan varva ner.
Sov ordentligt, sömnen ger grundläggande vila, och motionera, en promenad duger bra. Glöm inte heller att dina öron måste tränas för att du ska få bukt med ljudöverkänsligheten. Du ska inte ha det för tyst omkring dig.
Det är här som fågelkvitter kan vara en behaglig behandling. Andra lågmälda ljud som vi tycker om att höra är viskningar och lågt tal, fotsteg samt låg musik. Men undvik fläktar, kylskåp, luftkonditionering samt brummande datorer. De ljuden är visserligen inte så höga, men oerhört irriterande, och absolut inte välgörande.