by Anders Arhammar | Feb 27, 2020
Ah, vad jag var trött idag, när jag kom från skolan! Alldeles förbi. Du store värld vad man får knoga i skolköket. Men väldigt roligt ha vi ju ibland. Elsa Norberg och jag skojar nästan alltid. Förra veckan “köksade” vi. Denna veckan “husera” vi. Och det göra vi då ordentligt. På söndag kväll var Naemi och jag först med Hj. hemma, sedan promenerade vi i Vasaallén och senare i Slottsskogen med Ade. Vi grälade nästan hela tiden. På skoj, naturligtvis.
Igår eftermiddag var jag hos Anna-L. Jag åt kväll där och var sedan med henne och Bertil K:sson och promenerade. Men det är inget vidare roligt att vara så där “tredje man”. Häromdagen fick jag kort från Kalle. Och med det kortet väcktes alla härliga minnen från Sulvik till liv. Ah, vad jag längtar!! Den, som vore där ändå!!
Nu skall jag skriva en uppsats om “Några minnen från vår skolresa”. Ja, nog har jag minnen alltid, men om det går så lätt att skriva om dem, det blir en annan sak. Usch, ett sådant väder det är och har varit de sista dagarna! Regnet slår mot fönsterrutan, himlen är övermulen och gatorna våta och slaskiga med paraplybeväpnade fotgängare. Oh, så tråkigt det är!!
by Anders Arhammar | Feb 27, 2020
Jag begriper inte att sen jag kom hit till stan, har jag ingen lust att skriva i dagboken. Men jag gör det ändå, ty det är ju så roligt att ha. På fredag kväll voro Anna-Lisa, Märta, K-sson, Eric, en som hette Andrén och jag vid “Vita Bandet” Klockan halv 10 och drucko kaffe. Det var ganska livat. Som väl var, var mamma inte hemkommen, när jag kom klockan 10.
by Anders Arhammar | Feb 27, 2020
Bevars väl vad tiden kör iväg! Vart taga alla dagar vägen? Redan i september! och jag tycker att det var som igår, när vi hade slutat skolan och skulle ut på skolresan. Hå hå, ja ja. På söndag eftermiddag var jag hos kyrkoherden. Det var så där tämligen roligt. Sedan promenerade Tora och jag i Slottsskogen och hörde på musiken. På förmiddagen var jag hos Anna-Lisa. På kvällen var jag ute med Gösta. Först skulle vi gå till “Cosmos”, men när vi kommit till teatern ändrade vi oss och skulle gå till “Nyan” och se “Väckaruret”. När vi kom dit spelade där “John Hall” och det hade börjat klockan 8. Klockan var nio. Då ville jag gå hem, men det fick jag inte, utan vi tog spårvagn till “Cosmos”. Nästa föreställning börjar klockan 10 hette det där. Då gick vi till “Kronan” och där vi fingo de sista platserna. Kommo hem klockan tio.
På måndag var jag förfärligt trött, när jag kom hem från skolan. På eftermiddagen voro Elsa och jag och promenerade i slottsskogen och sedan i Vasa allén. Idag träffade jag Bertil, när jag gick från skolan. Han var förtjusande, följde mig ända hem. Ikväll ha Naemi och jag promenerat i slottsskogen och hört på musiken. Där var härligt och stjärnklart, jag såg en alldeles röd stjärna. Men jag tänkte med vemod på Sulvik – ack, vad jag längtar dit.
by Anders Arhammar | Feb 26, 2020
På torsdag kväll voro Naemi och jag och följde Georg till ”Statens”. Sen följde jag med Naemi upp till Dahléns ett litet tag, där hälsade jag på Ade. Han har visst krånglat sig in på Chalmers. På fredag började vi skolan. ”Stora franskan” skall börja i skolköket meddetsamma. Gräsliga kamrater!
På eftermiddagen var jag uppe hos Anna-L och sen voro hon, Märta J., Eric, en herr Carlsson och jag i slottsskogen litet. Idag har det varit första dagen i skolköket. Jag var köksa. Lagade till biff av Hälleflundra till middag. Väldigt maffig.
by Anders Arhammar | Feb 26, 2020
Hemma i stan igen. Det är rysligt tråkigt. Jag längtar förfärligt. Fru Dahlén och Naemi mötte oss vid stationen. På natten låg jag på en bädd av en madrass och två filtar och sov gräsligt illa. Sängkläderna ha inte kommit än.
Här i stan är allt sig likt, utom att Georg är här. Han har sökt till seminariet, men kom inte in. Det var för många sökanden, fyrtio platser och etthundrasjuttio (170) sökande. Han skall resa hem med 10.10-tåget ikväll. Han och jag och Harry voro i Slottsskogen och promenerade på förmiddagen.
Oh, oh, imorgon börjar knoget igen. Skolan. Usch, bevare mig väl så hemskt. Vara “bunden” halva dagarna, och sedan gå och vela inne mellan de trånga husväggarna. Vad jag längtar efter Sulvik. När längtan blir alltför stark får jag väl gå till Slottsskogen. Nu regnar det ytterligt uppmuntrande. Vad i all världen ska man ta sig till??? Spelat piano har jag gjort halva dagen, så nu är jag trött på det. Läsa vill jag inte. Och så har jag en ryslig snuva, som jag skaffade mig på tåget, då jag stod ute på plattformen. Uschuschusch.
