Allt är inte perfekt – och det tröstar säkert någon

sagras

För tre veckor sedan sådde jag gräs där vi grävt för brunnen. Jag trodde det skulle vara grönt nu, men det gröna gräset var tydligen slut i affären, för det jag fått ligger fortfarande som smala riskorn ovanpå det bruna. Och det bruna, som mest verkar vara sand, är bestrött med stenar som antagligen måste samlas ihop i någon hink eller liknande och spridas på annat ställe.

Detta skriver jag enbart som tröst till alla er därute som förundrade ser hur det prunkar, växer och gror i alla trädgårdar. Och kan läsa om hur alla händiga människor fixar än det ena, än det andra. Härnedan är dessutom en toalett som läcker. Det har den gjort ett tag, och det gör den fortfarande trots byte av koppling. Den tomma kakburk i plast som jag installerat under den droppande läckan, läcker den med. Så för ett tag framåt får man stänga av huvudkranen nere till vänster mellan fyllningarna av vattenbehållaren upptill, vad nu den heter.

Se där, en vanlig vardag, där den enda överraskningen skulle vara om något grässtrå grodde och kom upp, eller om bussen verkligen passade till tåget eller om posten kom före tre. Eller om pajformen inte läckte ut all smet i ugnen. För att ta några exempel.

toalack