Idag ha vi flyttat ut till Nysätra. Jag var på förmiddagen på avskedsvisit hos Karin B. och Maja och ringde till Ragnhild. Naemi följde mig till halv 4-båten och det första jag fick göra, då jag packat upp, var att ta itu med 267 försäkringar. Du milde, jag trodde jag aldrig skulle bli färdig.

Efteråt var jag ute i trädgården och “rekognocerade”. Här finns en massa förtjusande blommor, pingstliljor i gräset under björkarna, och mattor av saxifrage och anbutia vid stenpartiet. Under tallarna blomma de vackra blå anemonerna och vid “murgrönstenen” lysa vita trillum. Och på rabatterna prunka tulpaner i olika färger.

Här och där i gräset stå gullvivor och violer, körsbärsträdet är översållat av blom och äppelträdets knoppar håller just på att spricka ut. Men päronträden äro alldeles kala än. Ha inte det minsta löv ens. Och så är det kallt. Alldeles otäckt. Och jag som inte har mer än min lilla tunna dräktkappa med mig, vågar mig inte ut mer. Utan nu väntar jag på att doktorn skall komma ut, så att vi kunna ta itu med de överblivna försäkringarna.