Lördag den 24 augusti 1912. Tänk, om någon får tag i boken och läser det!

Usch, så dum jag måtte ha varit, när jag skrev det sista! Tänk, om någon får tag i boken och läser det! Bevara mig väl, då stode jag där vackert.

På onsdag kväll trodde vi att Greta och Rut skulle komma, så att vi, Carl, Albin, K.S. och jag gingo ända till ”grinden” för att möta. Där vände vi och gick nya landsvägen tillbaka. När vi kom till “tvättstället” låg där ännu glöd kvar efter den sista tvätten och Karl och Arvid tände på, så att lågorna slogo högt mot skyn. Jag var hemskt rädd, att någon skulle komma dit. Rut och Greta kommo inte.

På torsdag störtregnade det hela förmiddagen men på eftermiddagen var det vackert. Flickorna kommo med sextåget. På kvällen stog vi under pilarna borta i vägen och pratade med pojkarna, då Valborg kom. Vi vände oss bort. Igår voro Greta och jag från klockan ett till fyra i skogen och plockade hallon. Vi fingo tre liter ungefär. På hemvägen voro vi inne hos Anna i Torpet och fick saft och spelade cittra och sjöng. På kvällen lånade Rut och jag pojkarnas cyklar och cyklade med lyktorna tända bort till vagnsbacken. Sen gick vi alla in i bersån och satte oss och lekte nummerleken och hade livat.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926