Fredagen den 9 augusti 1912. Vi måtte allt ha tagit oss stiliga ut.

Igår eftermiddag voro Tora och jag så flitiga. Vi stoppade nämligen strumpor. Och så skrevo vi brev till Palm. På kvällen voro vi borta i vägen och byggde ett minnesmärke åt mig, d.v.s. jag deltog ju inte. Så här ser det ut. (Här finns en liten teckning). Och så ljungkvistar mellan var sten i ringen. John höll tal och jag skrattade trots stundens högtidlighet, så jag kunde knappast röra mig. Sen skulle jag svara förstås, men kom inte längre än till ”oförberedd som jag är”, då exploderar vi allesammans av skratt, så jag kunde inte fortsätta. Sen fick vi gå och lägga oss klockan halv tio.

Idag skall vi resa in till Karlstad. Jag har nyss klätt mig färdig och väntar på att vagnen skall köra fram. Gunnar har rest till Trossnäs idag för att sälja grönsaker och blommor. Det gör han var fredag.

Sent på kvällen. Ja, vi reste in till Karlstad idag, som bestämt var. Vägen var härlig. Tallskog på båda sidor. När vi kommo in i Karlstad tittade nästan alla på oss och vi måtte allt ha tagit oss stiliga ut också. Först gingo vi till “kondis” och satte i oss fyra tioöresbakelser var. Sen gick vi till bokhandel och Tora köpte 6 böcker 1-kronas, 25 öres och 10 öres. Sen gick vi till “kondis” igen och köpte för en krona choklad och åt bakelse igen, så jag var alldeles sjuk. Och sen reste vi hem.

Vi läste i böckerna hela vägen. I eftermiddags har fröken Hagström kommit hem. Hon förefaller att vara särdeles trevlig. Jag har fått flytta ner från hennes rum till gästrummet, ett stort rum i brunt. Ikväll sutto vi alla fyra i nattdräkterna uppkrupna i fröken Hagströms soffa och pratade. Nu sitter jag vid mitt nattduksbord och skriver, men jag är så sömnig att jag måste gå och lägga mig.

I Judits dagbok finns en skiss över minnesmärket, och i den maskinskrivna avskriften av dagboken finns en kopia av den.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926