I förrgår, på tisdag således, kommo mamma, Rut och Lillan. Jag fick fara på kvällen och möta dem, och hade med mig en bukett härliga vita och lilafärgade syrener. Det var förfärligt roligt att se dem. Rut har ju växt kolossalt, och Lillan är lika söt som någonsin. De bo på Hotell Auditorium i ett mycket trevligt rum.

På onsdag förmiddag var jag med dem på Nordiska Kompaniet, och sen var vi och såg vaktparaden. Det var mycket varmt, så vi gick in i Blanches servering för att få litet förfriskningar. Där spelade Amerikanska negerkapellet, och den, som slår på trumma, lever som en tokig precis.

Lillan var förstås överförtjust över hans krumelurer, så idag, då mamma frågade henne, var de skulle göra av henne, då mamma går på ett möte och Rut på teatern imorgon kväll, svarade hon helt nonchalant. Jag går väl till Blanchs!” De’ ä’ anlag!

Idag har jag också varit inne, och då ha vi skalat omkring överallt på Skansen. Lillan placerade vi i en av de stora gungorna, medan vi andra gingo och tittade på alla stugorna och djuren. Jag blev förresten fasligt matt efter allt springet i värmen, så jag har känt mig rysligt “bakom” i eftermiddag, haft ont i huvudet otäckt.

Trots detta har jag först knogat med försäkringarna, som då inte var så många, och sen suttit och sytt på mina eleganta byxor.