Den här klockan har slutat ticka, för det är ingen som orkar hålla den igång längre. Men det är något viss med gamla ur ändå, speciellt den här sorten som man vet har dragits upp ur en västficka flera gånger om dagen, en gång i tiden. Inte bara för att visa tiden, utan också för att visa att klockans ägare var så viktig att han/hon måste dela upp dagen i intervaller för att hinna med allt han/hon skulle göra. Och för att hålla reda på intervallerna var han/hon tvungen att låta uret mäta tiden, gärna hängande i en extra tjock guldkedja.
