Klockan är halv 9 på morgonen. Jag får passa på att skriva i min dagbok på sådana här små ledighetsstunder, som exempelvis, innan jag går till Skandia om morgnarna. Och nu sitter jag här och äter av alla krafter på en hård, hård smörgås, varav brödet är en present av “Sjögrenskan” och smöret hemifrån. Det kom – väldigt välkommet som vanligt – tillsamman med ljuvligt vetebröd, härligt “matbröd” och en stor bit ost på torsdag i förra veckan. Vi sänder hem våra vetemjölsransoner, som mamma bakar, varpå brödet kommer tillbaka till Stockholm.

Jag gömde undan det för Naemi, men sedan på kvällen, då vi kommo från gymnastiken och hon dillade om hur härligt det skulle smaka med lite té och smörgås, plockade jag fram hela härligheten. Hon blev nästan knäsvag av överraskning och förtjusning.

Tänk, att nu har jag redan utträtt ur körföreningen. Det är ju hart när omöjligt att någonsin få tid att öva hemma, ännu mindre vid ett piano, och så skulle vi ju nu börja öva två gånger i veckan, och det tycktes mig alltför starkt. Och uppriktigt sagt, tyckte jag inte det hela var vidare trevligt, så jag är glad att jag sluppit från att offra så mycken tid på det.

Så att i mândags var det jag, som gick till Auditorium, där övningen skulle äga rum, och beklagade, att jag “överhopad av arbete” tyvärr rakt inte hade tid att varken öva hemma eller delta i repetitionerna. Samt gick därefter – direkt till gymnastiken.

Igår, tisdag, hade Skandias flickors syklubb sammanträde hos fröken Masreliez. Hon är en fröken, som nere i Skandia går och ser ytterst obetydlig och vardaglig, rent av “bonnig” ut, men i sitt hem visade hon sig vara synnerligen trevlig och sympatisk. Dessutom är hon mycket intresserad av sociala spörsmål. Lär t.o.m. ha stått på listan till stadsfullmäktige.

Långt ut på Söder bodde hon, och detta i förening med vädret, som var tråkigt och regnigt, var det väl som gjorde, att endast 8 flickor infunno sig. Men så mycket bättre! Ty nu fingo vi så mycket mer av den “tjong” (gräddkarameller) de “kola” och den sockerkaka, som inköpts för kvällen. Vi snaskade, pratade och sydde värre, och vid halv 10-tiden vankades härligt té vartill smörgåsar och sockerkaka smakade utmärkt. Det hela var riktigt gemytligt. Anna Gyllencreutz och jag fingo sällskap hem.

Och idag skall vår privata, namnlösa förening ha sammanträde hos oss.