En flicka sitter vid fönstret i sitt rum och läser. En liten gosse kommer in och efter åtskilligt bråk har hon hört honom hans läxor. Och så läser hon igen. Den ena halvtimmen går efter den andra, tills klockan blir 6. Då går hon och dricker kaffe. Och sen in till boken igen. Se där! Min sysselsättning under de senaste dagarna. Gräsligt men vad skall jag göra?

Så fort jag kommer från skolköket, blir jag alldeles försoffad. Och ibland orkar jag tänka tillbaka på sommaren och då sluter jag ögonen och ser allt det härliga där, och inbillar mig, att när jag öppnar ögonen igen, så ligger en grönskande nejd framför mig i sommarsolsken. Men, hur besviken blir jag ej. Bara den dystra grå gatan, de dystra grå husen och den dystra grå himlen. Oh, hur jag hatar den anblicken! – Jag sluter ögonen igen och försjunker i drömmerier. Det är härligast.