Vintern ska ju helt enkelt vara vit. En sådan som man drömmer och sjunger om. Men när jag tittar nära så ser jag bara en värld fylld av nyanser. Färglösa nyanser, som väntar på en pensel och en palett. Jag låter tiden fylla paletten, och när den fyllts med gult, blått, rött och grönt – då ska jag måla marken.