Jaha – och vem är då ”Tjockisen”?

Innan jag når kuvertet som inte tömdes på sitt innehåll, bläddrar jag förbi ytterligare en bulk med vikta papper.
17 olika betyg och tjänstgöringsintyg som visar på att Oskar hade en viss strävan och ambition, men också på ouppnådda resultat och spruckna drömmar. Varför sprack drömmarna, vad var det som kom emellan?
Är det vad livet mynnar ut i, är det vad man sparar i sitt skrin av silver?
Brevet är adresserat till Oskar, där han ligger i lumpen 1941, i Nynäshamn.
På kuvertet står det någonting handskrivet kryptiskt i rött. ”G-i finns hemma”. Det är min farmor Judits stil, den känner jag igen. Men brevet är inte skrivet av henne, det är skrivet av ”tjockisen”. Och på baksidan av kuvertet kan man, efter lite pusslande, utläsa att det är skickat från Högbergsgatan
26A.

Käraste Oppavän, börjar det. Sänder dig några rader igen, fastän jag inte har något viktigt att meddela om.
Och sen kommer två sidor tättskrivet brev om en vardag som brevskrivaren vill dela med Oppavännen. Brevskrivaren slutar brevet med den kryptiska konstaterandet att G-i finns hemma och
Nu till sist de käraste hälsningar och kyss och kram till Oppa-vännen från Tjockis.

Det kryptiska konstaterandet om att G-i finns hemma är understruket med rött, samma rödpenna som använts för att skriva meningen på kuvertet.
Och meningen på kuvertet är skrivet med farmor Judits handstil.
Vem är då tjockis? En lös lapp faller ur …