Måndag den 8 december 1913. Jag kan inte samla tankarna.

Nyss hemkommen från en “stadstur”. Köpt stilig gendarmfärgad sammet till blus. Ett sånt väder!!! Blåst, regn, slipprigt och kallt på gatorna. Uhhh! Och då var det så vackert väder igår, söndag. Börjesson och jag voro ute ett slag på förmiddagen och gick “lilla rundan” i skogen några gånger. Såg bl.a. Sven Hedberg. Honom ser jag varenda söndag och han tittar så förfärligt.

Ah, vad jag nu är gräsligt glad! Nu har Naemi och jag fått säkert lov att resa till Värmland i jul. Hurrah!!! Att få komma till det kära, älskade Sulvik igen, träffa Calle och alla andra! Härligt! Usch då, nu kom Rut och satte sig vid pianot, av alla krafter spelande “Putte”. Den välsignade “Putte!”. Jag skulle, som Gunnar I. alltid säger, vilja ”pisken och slängen”. Du milde värld vad hon gnor därinne! Det är så håren reser sig på ens arma huve! Jag kan inte samla tankarna.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926