Måndag den 1 juli 1912. Kalle var därnere. Kalle!

Återigen en ny månad. Jag begriper rakt inte vart tiden tar vägen. Det är väl ingen stund sen vi hade avslutning och nu har vi varit på skolresa och hunnit ett gott stycke in på sommaren. Tänk, endast tre eller fyra gånger ha vi badat än och så äro vi inne i juli! Så kallt och regnigt har det varit.

Idag har det stormat och störtregnat, men nu på kvällen är det klart och härligt, fast något kyligt. Greta och jag har varit nere vid bryggan och sett en motorbåts ankomst med en pråm. Kalle var därnere. Kalle! Vad han är stilig. Han är mycket för god att gräva ner sig i den här hålan, men han får inte resa någonstans för Nylén, ty han är ju så duktig i butiken. Greta tycker att Kalle är stiligast av alla pojkar häromkring, och jag håller med henne. Klockan är nu halv 11, så att det är så skumt, fastän jag sitter vid fönstret, att jag inte ser att skriva längre. God natt.

Originaltext från Judit Boudins dagböcker 1912 - 1926