Nu börjar jag verkligen att alldeles glömma bort min lilla dagbok. Jag har ju inte skrivit i den på 9 dagar. Förra veckan fick jag min dräkt (snobbig) och ny hatt också. På lördag gick andra festen av stapeln. Den gick utmärkt den med. Vi stannade efter och dansade i gymnastiksalen i dräkterna och fotograferade oss också. Det var livat.

När vi skulle gå hem, var det ett förfärligt väder, storm och regn, usch det var riktigt gräsligt. Till på köpet var jag så trött och sömnig. I spårvagnen träffade jag Erik Ljungner, han hade sedan sagt till Karin, att jag såg ut som om jag skulle somna. På måndag hade vi svensk provskrivning. Jag skrev “Vårbäckens saga” och gick klockan 12. Först.

På onsdag var mamma och jag på “Sofia” kalas hos Johanssons. Där var ganska livat. Mycket godis åtminstone. Greta har nu kommit hem från Alingsås, hon kanske skall följa med oss till Värmland i sommar. Tänk, jag har svarat på en annons till Nord Amerika. Jag går nu och väntar på svar.

På torsdag, igår, var jag på födelsedagskalas hos Elsa Cederblom. Där var väldigt livat. Hennes bror, en student, var särdeles trevlig och han hade två andra ynglingar hos sig. Vi dansade också. Sen strax innan vi skulle resa (detta var på Kviberg) gjorde vi en liten “månskenstur”, som Greta Nylén och jag nog aldrig glömmer. ”Lebe das Leben”. Idag har den “Nygifte mannen”, stått och betraktat mig som vanligt, när jag läste mina läxor i salsfönstret. (Varför just där månne?) Nej, oh dear, nu är ju denna boken slut.
Forts!