En man i uniform
Här står Oskar i sin allra finaste uniform och låter sig fotograferas nedanför Sofia kyrka. Det är 40-tal tippar jag, och uniformen är från kustartilleriet.
Timmar senare
Hembygget
Bilden som aldrig togs
Här är bilden som aldrig togs - men finns ändå. Det är min mamma, det är jag, och det är den dopfunt som fanns i Hagalunds kyrka 30 december 1952.
För att få till bilden har jag påbörjat en jakt på dopfunten från den tiden - och det har visat sig att den bara finns som en skugga längst till vänster på ett vykort från 1937.
Den var gjord i gotländsk sandsten och ritad av Einar Lundberg som troligen också hade gjort dopskålen som lär ha varit i mässing. I verkligheten försvann dopfunten när kyrkan restaurerades näst senaste gången på 60-talet. Den förvaltades av Solna hembygdsmuseum, men när museet flyttade från Falkonerarbostaden till Charlottenburg 1967 försvann den helt och hållet. Den var väl för tung att ta med sig. Dopskålen är också helt borta.
Skuggan av dopfunten på det gamla vykortet har jag lagt över kortet på mig och mamma, och på så sätt dokumenterat en händelse precis som jag hade gjort om jag haft en kamera när det begav sig.
30 december är för övrigt också min bröllopsdag - helt slumpmässigt kom jag på det just i skrivande stund.
Uppdatering: Efter mycket letande har jag slutligen hittat dopfunten, vilket du kan läsa om här.
Väntan kan bli lång
Allt går mycket snabbare numera, när vi har datorer. Så kan det vara, men det finns mycket som görs som man inte gjorde förr, och en väntan på 20 sekunder kan kännas väääääldigt lång, om det till exempel gäller att få ett “A” att synas på en datorskärm, som för tillfället håller på med något annat. Men 79 dagar är rekordet hittills…