
Varje gång jag ser ett hål i gatan tänker jag på journalistikens urgrund: Att de medborgare som vill, så snabbt som möjligt ska få reda på varför det finns där. Och det är journalistiken som fixar det. Det här hålet, på Anders Lundströms gata i Solna, drog snabbt till sig åskådare. Främst var det små killar och tjejer i barnvagn som tvingade sina föräldrar att stanna för att se hur hålet blev allt större i gatan. Sen kom alla som ville titta på vad det var som alla andra tittade på.
Dagens hål i gatan blir en bra spegel på nutidens nyhetsflöde, om man vill forska om det hela. Och fortfarande tror jag att de gamla sanningarna gäller: De som ser hålet vet först om det, sen alla de som får hålet berättat för sig, och sen ska alla kunna läsa om hålet i lokaltidningen, när den kommer. Här tar det numera en vecka, men det är först då det blir allmän kunskap.
Under tiden sprids hålet lite sporadiskt via sociala media, mer av slump än något annat. Du som läser det här till exempel, det här hålet hade du lika gärna kunnat missa.
Och vad är det nu för grop? Jo, en fjärrvärmeventil har gått sönder och den ska ersättas.

