Den 28 februari I926 Vänersborg.
Snart 2 år sedan jag sist skrev i “dagboken”!! Du milda!! Hösten 1924 tog Kalle anställning som extralärare vid Högre Allmänna Läroverket här i Vänersborg. Egentligen hade han nog inte tänkt tänkt återvända till lärarbanan han avbröt, då utställningen tog honom, men nu var det det enda han hade att ta till eftersom Sjöfartsmuseet ej ens var påbörjat och alla tidningsplaner strandat.
Den 26 oktober 1924 föddes vår dotter Marianne hos barnmorskan fröken Josefine Lindberg härstädes. Kalle följde mig dit. Det var en solig söndags förmiddag. Först fram på eftermiddagen började jag få ordentliga värkar, och 6.24 föddes lilla M. Det hela gick ovanligt fort och lätt och Kalle höll min hand hela tiden. Vid läroverket här stannade Kalle 1,5 läsår. Den 18 januari 1926 i år reste han till Göteborg för att vid seminariet fullgöra sitt provår.
De erfoderliga pengarna skaffade han genom skogsförsäljning. Vi hade tur att få en mycket trevlig lägenhet om 3 rum och kök med värmeledning och WC, på Hamngatan 1a med härlig utsikt bortåt Vänern. Det är väl, att vi alltid trivts så bra med varandra och vårt hem, för umgänget här har varit synnerligen trist.
Inga själsfränder, ingen musik, ingen humor. Kalle ämnar ej söka sig tillbaka hit. Vi hoppas, att han skall kunna få nâgot i Göteborg.
Om vi kunna få lägenheten uthyrd den 1 april reser jag med barnen till Karlstad, till föräldrarna. Per Olof är där redan. Han följde med mormor då hon var här nere, för att hälsa på. Över sommaren skola vi vara i Växvik.
Barnen arta sig så väl och äro så krya och duktiga, trots att Toto och Marianne nu ha kikhosta. Den är av mycket lindrig natur. Lilla syster är hela familjens gunstling och riktigt tyranniserar bröderna.