Stackars dagbok! Det är verkligen för bedrövligt hur jag ignorerar dig! Inte skrivit ett dugg på en och en halv månad. Sista jag skrev satt jag i vårt gamla rum på Inedalsgatan och talade om att Ragnar är sympatisk. Nu sitter jag på verandan på vårt sommarnöje på Hälsö och kan tala om att det blåser västanstorm, så det tjuter kring knutarna, de små träden i täppan kämpa förtvivlat mot blåsten och på havet gå stora vita gäss på de svartblå vågorna. Nyss strök en smäcker segelbåt förbi bortemot Björkö med våldsam fart, ibland såg jag knappast mer än kölen.