Tänk, så här länge hur jag väl sällan underlåtit att skriva i min dagbok. Och ändå har det hänt en hel del roligheter. Lille pappa kom nämligen hit den 20, söndag, och Naemi och jag voro förstås och mötte honom, trots den ganska tidiga ankomsttimman. Och sen ha vi förstås tillbragt nästan all vår lediga tid i hans sällskap. Och tänk, han hade lutan med sig, så den har jag nu fått låna att ha hela sommaren.

Den dagen han kom var det, fastän nära slutet av maj, så kallt, att Naemi och jag höll på att förfrysa oss, då vi på kvällen gick hit hem. Pappa bodde i hennes rum, så att hon låg här hos oss.

Ja, pappa bjöd förstås på något “kolifej” mest varenda kväll. Sålunda voro vi på Folkteatern och såg Engdahls revy. Den var då inget vidare. Sen superade vi på Riche hela sällskapet, 8 personer. Vi voro även mycket uppe hos Maja och Edvard, dels därför att Naemi och jag skulle öva till en fest i Grillby till pingst, och så var pappa så mycket ditbjuden.

Så voro vi på konditorier, biografer etc. En kväll voro vi på Brunkebergsbiografen, och jag stod inne i hallen och väntade, tills 9-föreställningen skulle börja, under det att Edvard och pappa gingo och spankulerade utanför. När pappa kom in, sa han, att han sett Elsa i sällskap med en herre, fick jag höra, att hon också varit på Brunkebergsbiografen, med – Granfeldt. Han hade ringt och ville ha tag i mig, men som jag inte stod att få tag i, hade han bjudit Elsa med sig. Så komiskt, att jag inte sett dem!

En kväll var Naemi och jag och såg Calle Barklinds “Rubber” på Oscarsteatern. Den var riktigt trevlig. Otti Pegel sjöng utmärkt och Calle i huvudrollen var tjusig som aldrig det.

På fredag kväll reste Elsa, den osten, till Göteborg. Och på söndag reste pappa med Edvard till landet, och Naemi och jag till Grillby, där vi förstås mottogs med öppna armar och mycken mat. Vi åt förfärligt och mojade oss värre.

Vädret var under hela pingst det ljuvligaste sommarväder med ända upp till 30 grader i skuggan. Vi lågo splitternakna uppe i en skogsbacke och tog solbad en förmiddag och tog sedan fotbad i ett kärr.

Naemi brände sig i ansiktet, så hon såg obeskrivligt hemsk ut på kvällen, då festen skulle gå av stapeln. Det gick förresten bra. Naemi spelade, jag sjöng och deklamerade och farbror L. höll ett kort tal.

På annandagen voro vi på förmiddagen bjudna till en fröken Lisa Pettersson på saft och på eftermiddagen till herrskapet Lindgrens på kaffe. Alla voro de särdeles vänliga och gemytliga.

Och på kvällen reste vi hem. Tåget var en och en halv timma försenat, så klockan blev över ett, innan vi kommo_i säng.

På tisdag kväll voro Naemi, pappa, Eric och jag på Skansen och drack en kopp choklad i Idunhallen. Där träffade vi bl.a. Bertil. Tänk, så totalt vi kommit från varandra nu!

På onsdag voro vi först på Feiths och sen på Röda kvarn. Pappa tyckte förstås att det var en utsökt stilig biograf. De kvinnliga huvudrollernas innehavare voro förresten förtjusande vackra.

Och på torsdag reste lille pappsen igen. Till stor saknad. Inte nog med att han är så glad och trevlig och rar och bjuder på allt möjligt, utan han ger oss också åtskilliga presenter, när han kommer hit. Sålunda fick jag 2 par silkestrumpor och en mycket trevlig vit sidenblus.

Hurraah!! Nu ha vi börjat med “sommarslutning” i Skandia, så att jag tjänstgör 9 till 3. Tänk, så skönt! och nu har det varit det skönaste väder den sista tiden, så jag har varit ute på Norra djurgården och promenerat nästan varenda morgon. Det är något till skönt!